- Project Runeberg -  Bibeln /
Hesekiel, 23 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                        Hesekiel, 23 Kapitlet

                De båda systrarna Ohola (Samaria) och
                         Oholiba (Jerusalem).

  1.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
  2.  Du människobarn, det var en gång två kvinnor, döttrar till en
      och samma moder.
  3.  Dessa bedrevo otukt i Egypten; de gjorde det redan i sin ungdom.
      Där kramades deras bröst, och där smekte man deras jungfruliga
      barm.
      >Hes. 16,26.
  4.  Den äldre hette Ohola, och hennes syster Oholiba.  Därefter blevo
      de mina, och födde söner och döttrar.  Och om deras namn är att
      veta att Ohola är Samaria, och Oholiba Jerusalem.
      >Hes. 16,8.

  5.  Men Ohola bedrev otukt i stället för att hålla sig till mig; hon
      upptändes av lusta till sina älskare hennes grannar assyrierna,
      >2 Kon. 15,19. 17,3 f. Hes. 16,28.
  6.  där de kommo klädda i mörkblå purpur och voro ståthållare och
      landshövdingar, vackra unga män allasammans, ryttare som redo på
      hästar.
  7.  Hon gav åt dem sin trolösa älskog, åt Assurs alla yppersta
      söner; och varhelst hon upptändes av lusta, där orenade hon sig
      på alla deras eländiga avgudar
  8.  Men ändå uppgav hon icke sin otukt med egyptierna, som hade fått
      ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes
      jungfruliga barm och slösat på henne sin otukt.
  9.  Därför gav jag henne till pris åt hennes älskare, åt Assurs
      söner, till vilka hon var upptänd av lusta.
      >Hes. 16,36 f.
 10.  Och sedan dessa hade blottat hennes blygd, förde de bort hennes
      söner och döttrar och dräpte henne själv med svärd; så blev hon
      en varnagel för andra kvinnor, då nu dom blev hållen över henne.

 11.  Men fastän hennes syster Oholiba såg detta, upptändes hon av
      lusta ännu värre och drev sin otukt ännu längre än systern.
      >Jer. 3,7 f. Hes. 16,47 f.
 12.  Hon upptändes av lusta till Assurs söner; de voro ju ståthållare
      och landshövdingar och voro hennes grannar, de kommo klädda i
      präktig dräkt, ryttare som redo på hästar, vackra unga män
      allasammans.
      >2 Kon. 16,7 f.
 13.  Och jag såg att också hon orenade sig; båda gingo de samma väg.
 14.  Men denna drev sin otukt ännu längre.  Ty när hon fick se
      mansbilder inristade i väggen, beläten av kaldéer, som man hade
      inristat och målat röda med dyrbar färg,
      >Hes. 8,10.
 15.  framställda med gördlar kring sina länder och med ståtliga
      huvudbonader, allasammans lika kämpar, ja, när hon fick se dessa
      bilder av Babels söner, av de män som hade sitt fädernesland i
      Kaldeen;
 16.  då upptändes hon av lusta till dem, strax när hon såg dem för
      sina ögon.  Och hon sände bud till dem i Kaldeen;
 17.  och Babels söner kommo till henne och lågo hos henne i älskog
      och orenade henne genom sin otukt.  Först sedan hon hade blivit
      orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem.
 18.  Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin blygd, då
      vände sig min själ ifrån henne, likasom den hade vänt sig ifrån
      hennes syster.

 19.  Dock drev hon sin otukt ännu längre: hon mindes sin ungdoms
      dagar, då hon bedrev otukt i Egyptens land;
      >2 Kon. 18,21.
 20.  och så upptändes hon åter av lusta till bolarna där, som hade
      kött såsom åsnor och flöde såsom hästar.
      >Jer. 5,8.
 21.  Ja, din håg stod åter till din ungdoms skändlighet, när
      egyptierna smekte din barm, därför att du hade så ungdomliga
      bröst.
      >Hes. 17,15.

 22.  Därför, du Oholiba, säger Herren, HERREN så: Se, jag skall
      uppväcka mot dig dina älskare, dem som din själ har vänt sig
      ifrån, och jag skall låta dem komma över dig från alla sidor,
 23.  Babels söner och alla kaldéer, pekodéer, soéer och koéer och
      alla Assurs söner med dem, vackra unga män, ståthållare och
      landshövdingar allasammans, kämpar och berömliga män, som rida
      på hästar allasammans.
 24.  De skola komma över dig med vagnar och hjuldon i mängd och med
      skaror av folk; rustade med skärmar och sköldar och klädda
      hjälmar skola de anfalla dig från alla sidor.  Och jag skall
      överlämna domen åt dem, och de skola döma dig efter sina rätter.
 25.  Jag skall låta min nitälskan gå över dig, så att de fara grymt
      fram mot dig; de skola skära av dig näsa och öron, och de som
      bliva kvar av dig skola falla för svärd.  Man skall föra bort
      dina söner och döttrar, och vad som bliver kvar av dig skall
      förtäras av eld.
 26.  Man skall slita av dig dina kläder och taga ifrån dig dina
      härliga smycken.
 27.  Så skall jag göra slut på din skändlighet och på den otukt som
      du begynte öva i Egyptens land; och du skall icke mer lyfta upp
      dina ögon till dem och icke mer tänka på Egypten.
 28.  Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag vill giva dig till pris åt
      dem som du nu hatar, åt dem som din själ har vänt sig bort
      ifrån.
 29.  Och de skola fara fram mot dig såsom fiender, och skola taga
      ifrån dig allt vad du har förvärvat och lämna dig naken och
      blottad; ja, din otuktiga blygd skall varda blottad, med din
      skändlighet och din otukt.
 30.  Detta skall man göra dig, därför att du i otukt lopp efter
      hedningarna och orenade dig på deras eländiga avgudar.
 31.  Du vandrade på din systers väg; därför skall jag sätta i din
      hand samma kalk som gavs åt henne.
      >Ps. 75,9. Jes. 51,17. Jer. 25,15.
 32.  Ja, så säger Herren, HERREN: Du skall nödgas dricka din systers
      kalk, så djup och så vid som den är, och den skall bringa dig
      åtlöje och smälek i fullt mått.
 33.  Du skall bliva drucken och bliva full av bedrövelse, ty en
      ödeläggelsens och förödelsens kalk är din syster Samarias kalk.
 34.  Du skall nödgas dricka ut den till sista droppen, ja ock slicka
      dess skärvor, och du skall sarga ditt bröst.  Ty jag har talat,
      säger Herren, HERREN.
 35.  Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom du har förgätit mig och
      kastat mig bakom din rygg, därför måste du ock bära på din
      skändlighet och din otukt.
      >1 Kon. 14,9. Jer. 2,32. 3,21. 13,25. 18,15.

 36.  Och HERREN sade till mig: Du människobarn, vill du döma Ohola
      och Oholiba?  Förehåll dem då deras styggelser.
      >Hes. 22,2.
 37.  Ty de hava begått äktenskapsbrott, och blod låder vid deras
      händer.  Ja, med sina eländiga avgudar hava de begått
      äktenskapsbrott; och till mat åt dem hava de offrat sina barn,
      dem som de hade fött åt mig.
 38.  Därtill gjorde de mig detta: samma dag som de orenade min
      helgedom ohelgade de ock mina sabbater.
 39.  Ty samma dag som de slaktade sina barn åt de eländiga avgudarna
      gingo de in i min helgedom och ohelgade den.  Se, sådant hava de
      gjort i mitt hus.
      >Jer. 7,9 f.

 40.  Än mer, de sände bud efter män som skulle komma fjärran ifrån;
      budbärare skickades till dem, och se, de kommo, de män för vilka
      du hade tvått dig och sminkat dina ögon och prytt dig med
      smycken.
 41.  Och du satt på en härlig vilobädd, med ett dukat bord framför,
      och du hade där ställt fram min rökelse och min olja.
 42.  Sorglöst larm hördes därinne, och till de män ur hopen, som voro
      där, hämtade man ytterligare in dryckesbröder från öknen.  Och
      dessa satte armband på kvinnornas armar och härliga kronor på
      deras huvuden.
 43.  Då sade jag: »Skall hon, den utlevade, få hålla i med att begå
      äktenskapsbrott?  Skall man alltjämt få bedriva otukt med henne,
      då hon är en sådan?»
 44.  Ty man gick in till henne, såsom man går in till en sköka; ja,
      så gick man in till Ohola och till Oholiba, de skändliga
      kvinnorna.
 45.  Men rättfärdiga man skola döma dem efter den lag som gäller för
      äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor; ty
      äktenskapsbryterskor äro de, och blod låder vid deras händer.
      >1 Mos. 9,6. 3 Mos. 20,10. 4 Mos. 35,31 f. Hes. 16,38.
 46.  Ja, så säger Herren, HERREN: Må man sammankalla en församling
      mot dem och prisgiva dem åt misshandling och plundring.
      >Hes. 16,40 f.
 47.  Och församlingen skall stena dem och hugga dem i stycken med
      svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna upp deras
      hus i eld.
 48.  Så skall jag göra slut på skändligheten i landet, och alla
      kvinnor må låta varna sig, så att de icke bedriva sådan
      skändlighet som I.
 49.  Och man skall låta eder skändlighet komma över eder, och I
      skolen få bära på de synder I haven begått med edra eländiga
      avgudar; och I skolen förnimma att jag är Herren, HERREN.


Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/26_23.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free