Bibeln / Hesekiel, 22 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                        Hesekiel, 22 Kapitlet

                 Jerusalems syndalista.  Dess straff.

  1.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
  2.  Du människobarn, vill du döma ja, vill du döma blodstaden?
      Förehåll henne då alla hennes styggelser
      >Hes. 9,9. 20,4. 23,36. 24,6, 9.
  3.  och säg: Så säger Herren, HERREN: Du stad som utgjuter dina
      invånares blod, så att din stund måste komma, du som gör
      eländiga avgudar åt dig och så bliver orenad!
      >2 Kon. 21,16.
  4.  Genom det blod som du har utgjutit har du ådragit dig skuld, och
      genom de eländiga avgudar som du har gjort har du orenat dig; så
      har du påskyndat dina dagars slut och nu hunnit gränsen för dina
      år.  Därför skall jag låta dig bliva till smälek för folken och
      till spott för alla länder.
      >5 Mos. 28,37.
  5.  Ja, både nära och fjärran skall man bespotta dig, du vilkens
      namn är skändat, du förvirringens stad.

  6.  Se, hos dig trotsa Israels hövdingar var och en på sin arm, om
      det gäller att utgjuta blod.
  7.  Över fader och moder uttalar man förbannelser hos dig; mot
      främlingen övar man våld hos dig; den faderlöse och änkan
      förtrycker man hos dig.
      >Jer. 7,6.
  8.  Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater ohelgar du.
      >Hes. 20,12 f.
  9.  Förtalare finnas hos dig, om det gäller att utgjuta blod.  Man
      håller hos dig offermåltider på bergen; man bedriver hos dig vad
      skändligt är.
      >Jer. 6,28. Hes. 18,6.
 10.  Man blottar sin faders blygd hos dig; man kränker hos dig
      kvinnan, när hon har sin orenhets tid.
      >3 Mos. 18,19. 20,14 ,18.
 11.  Man bedriver styggelse, var och en med sin nästas hustru; ja,
      man orenar i skändlighet sin sons hustru; man kränker hos dig
      sin syster, sin faders dotter.
      >Jer. 5,8.
 12.  Man tager hos dig mutor för att utgjuta blod; ja, du ockrar och
      tager ränta och skinnar din nästa med våld, och mig förgäter du,
      säger Herren, HERREN.
 13.  Men se, jag slår mina händer tillsammans i harm över det
      skinneri du övar, och i harm över det blod som du utgjuter hos
      dig.
      >Hes. 21,14.
 14.  Menar du att ditt mod skall bestå, eller att dina händer skola
      vara starka nog, när tiden kommer, att jag utför mitt verk på
      dig?  Jag HERREN, har talat, och jag fullbordar det också.
 15.  Jag skall förskingra dig bland folken och förströ dig i
      länderna; så skall jag taga bort ifrån dig all din orenhet.
 16.  Du skall bliva vanärad inför folkens ögon, genom din egen skuld;
      och du skall förnimma att jag är HERREN.

 17.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
 18.  Du människobarn, Israels hus har för mig blivit slagg; de äro
      allasammans blott koppar, tenn, järn och bly i ugnen; de äro ett
      silver som kan räknas för slagg.
      >Jes. 1,22. Jer. 6,28.
 19.  Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I allasammans haven
      blivit slagg, se, därför skall jag hopsamla eder i Jerusalem.
 20.  Likasom man hopsamlar silver, koppar, järn, bly och tenn i ugnen
      och där blåser upp eld under det och smälter det, så skall jag i
      min vrede och förtörnelse hopsamla eder och kasta eder i ugnen
      och smälta eder.
 21.  Ja, jag skall samla eder tillhopa; och blåsa upp min
      förgrymmelses eld under eder, för att I man smältas däri.
 22.  Likasom silver smältes i ugnen, så skolen I smältas däri; och I
      skolen förnimma att det är jag, HERREN, som utgjuter min
      förtörnelse över eder.

 23.  Och HERRENS ord kom till mig; han sade: Du människobarn, säg
      till dem:
 24.  Du är ett land som icke bliver renat, icke varder sköljt av regn
      på vredens dag.
 25.  De profeter som där finnas hava sammansvurit sig och blivit
      såsom rytande, rovgiriga lejon; de äta upp själar, de riva till
      sig gods och dyrbarheter och göra många till änkor därinne.
      >Mik. 3,11. Mark. 12,40.
 26.  Prästerna där våldföra min lag och ohelga mina heliga ting; de
      göra ingen åtskillnad mellan heligt och oheligt och undervisa
      icke om skillnaden mellan rent och orent.  De tillsluta sina
      ögon för mina sabbater, och så bliver jag ohelgad mitt ibland
      dem.
      >3 Mos. 10,10 f. Jer. 2,8. Hes. 44,23. Sef. 3,4.
 27.  Furstarna därinne äro såsom rovgiriga vargar; de utgjuta blod
      och förgöra själar för att skaffa sig vinning.
 28.  De profeter som de hava tjäna dem såsom vitmenare; de skåda åt
      dem falska profetsyner och spå åt dem lögnaktiga spådomar; de
      säga: »Så säger Herren, HERREN», och det fastän HERREN icke har
      talat.
      >Hes. 13,10.
 29.  Folket i landet begår våldsgärningar och tager rov; den arme och
      fattige förtrycka de, och mot främlingen öva de våld, utan lag
      och rätt.
 30.  Jag söker bland dem efter någon som skulle kunna uppföra en mur
      och träda fram i gapet inför mig till försvar för landet, på det
      att jag icke må fördärva det; men jag finner ingen.
      >Ps. 106,23. Jer. 5,1. Hes. 13,5.
 31.  Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör ände på dem med
      min förgrymmelses eld.  Deras gärningar skall jag låta komma över
      deras huvuden, säger Herren, HERREN.