Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom personlig kamp eller strängt tänkande har kommit bort
från den illusionen, som man finner t. ex. hos unitarierna, att
det är lätt att tro på Guds kärlek» (sid. 61 f.). —
»Den äldre kyrkliga teologien begynte alltid med Kristi
gudom. Det kan Luther också göra, när han skall uttrycka
Kristi väsen i en formel: sann Gud, född af Fadern i evighet
och tillika sann människa, född af jungfru Maria. Men när
han skildrar trons uppkomst, då går han den motsatta vägen.
Skriften begynner (säger han) varsamt (sanft) och för oss till
Kristus som en människa och därnäst till en herre öfver alla ting,
därnäst till en Gud. Således kommer jag riktigt in i det att känna
Gud. Då filosoferna ha velat begynna ofvanifrån ha de blifvit
narrar; man måste börja nedifrån» (sid. 65). Och ehuru Luther
icke teologiskt kunde genomföra detta betraktelsesätt helt
utan själf, särskildt i sin nattvardslära, började ofvanifrån och
därmed omöjliggjorde en enhetlig uppfattning af Kristus, så
lefde dock den andra riktiga uppfattningen i hans praktiskt
religiösa lif.
»Praktiskt fortsatte Luther att hafva Kristus lefvande för
sig. Flera uttalanden från hans senare år vittna därom.
Och i den följande uppbyggelselitteraturen kunde de äkta
reformatoriska tankarne hålla sig. Den visserligen af de strängt
ortodoxa något misstänkte Johan Arndt visste sålunda väl,
att vi måste begynna med Kristus såsom människa; genom
hans förnedring och ödmjukhet nå vi upp till Guds, vår käre
faders hjärta. Dessa tankar ha i vår tid ännu starkare
påtvungit sig förkunnelsen. Nutidens teologi har också fått till
uppgift att i det kristliga tänkandet arbeta med de olösta
uppgifter, som reformationen efterlämnat» (sid. 72 f.).
Med dessa anföranden ha vi velat locka läsaren att göra
personlig bekantskap med detta arbete eller ännu hellre med
den unge Luther själf. Många, som flitigt åberopa sig på
honom, behöfde bättre lära känna det evigt ungdomliga i honom
och den ande, som besjälade honom. Äfven här har det tyvärr
gått ungefär så, som det gick med många af de kristna
personnamnen: de kommo flitigast i bruk, när kristendomens anda i
stort börjat dö ut eller mattas af. E. S.
H. Winckler: Ex Oriente Lux. Sammlung von Schriften
zur orientalischen Altertumskunde. Leipzig, Verlag v. Ed.
Pfeiffer 1904—06. I, 1. H. Winckler: Die Weltanschauung
des Alten Orients. 50 sid. Pris M. 1. — . ⅔ A. Wünsche:
Die Sagen vom Lebensbaum und Lebenswasser altorientalische
Mythen, 108 sid. Pris M. 2. —. II, 1. H. Winckler: Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
