Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det senare den sida, som består i nesa, smälek. Att ὑπὸ θεοῦ
utelämnats, bör påaktas. Meyer och andra förklara det däraf,
att vid ett fritt citerande det lätt kunde falla bort. Andra ha
kommit att tänka på, att aposteln måhända icke velat säga —
vi skulle vilja uttrycka det så: varit skygg för att uttala —
att Christus, på hvilken han lämpar stället, varit förbannad
icke blott af lagen, utan af Gud själf. Äfven Zahn antar detta.
Förklaringen är sinnrik och möjligen riktig. Man kan dock
framkasta den tanken, om icke utelämnandet kunnat bero på,
att Paulus har förbannelsen genom lagen i ögonsikte, och att
det då för honom icke här lämpar sig så väl att säga:
förbannad af Gud — det skulle gifva bevisningen en annan
riktning än den borde ha.
Har Paulus rätt att tillämpa ordet på Christus? Vi svara
obetingadt ja. Ordet syftar icke på Christus och är väl icke
heller så fattadt af aposteln; men det låter sig ju väl använda
om honom, äfven om hans hängande på korset icke kan
likställas med deras, om hvilka egentligen är fråga. Christus blef
såsom korsfäst upphängd på trä och blef därvid en förbannelse,
förbannad både af lagen och Gud. Aposteln menade nog också,
att Christus blifvit af Gud förbannad, om också icke han ut-
talat det här. Han visar sig annars ha skådat djupt in i
korsets hemlighet.
Vollmer söker äfven i detta ställe finna ett bevis för sin
förmodan, att aposteln stundom följt en annan eller några
andra versioner än LXX. Att Paulus icke upptagit
κεκατηραμένος, vill han förklara däraf, att för aposteln föresväfvade en
öfversättning, i hvilken stod κατάρα, likasom sedan hos Aquila
och Theodotion, men att han icke ville använda detta
uttryck, då han straxt förut användt det två gånger, och därför gripit
till ἐπικατάρατος, som ifrån det föregående låg honom nära.
Vi se, att beviset är mycket svagt. Hade det icke varit det
bästa för aposteln, om han kunnat i citatet intaga κατάρα?
Användningen af det starka uttrycket γενόμενος κατάρα vill Zahn
förklara genom apostelns återgång till den hebreiska texten,
och här, där det icke är citat, kan man ju antaga det. Det
förefaller oss icke alldeles osannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
