- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
63

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beckman: Till VGL:s hist. 63
Lagman Eskil. Eskil var gift med Jarlen Håkan Galens
änka Fru Kristina. Han var i egenskap av styvfader för-
myndare till hennes son, Knut Håkansson. Fru Kristina hade
i Norge hållit hov i Bergen. (Källorna tala om jarlens ”hird”).
Och Knut Håkansson stödde sina anspråk på Norges krona
på en skriftlig Överenskommelse mellan hans fader och
Konung Inge Bårdsson. Då Fru Kristina flyttade till Sverge,
är det naturligtvis alldeles säkert, att hon medtog detta akt-
stycke, på vilket så mycket berodde. Åtminstone det hade
Eskil fått i sin vård. I övrigt är det rimligt nog, att något
mer av familjearkivet kommit att följa med till Sverge, och
det vore icke otroligt, att någon av ”hirden” varit med, möj-
ligen någon skrivkunnig person *).
På detta sätt kunna vi rimligt förklara, att möjligen
Eskils redaktionsexemplar av YGL. ävensom dettas närmaste
avskrifter, till vilka fragmentet hört, ha kommit att visa spe-
ciellt västnorska drag 2). De västnorska dragen äro således
i alla händelser ett indicium för fragmentets ursprunglighet
ty en så livlig förbindelse torde ingen senare västgötsk lag-
skrivare ha haft just med västra Norge.
Bättshistoriskt har fragmentet stort intresse, emedan det,
såsom v. Friesen visar, innehåller ett gammalt stadgande,
1) Ännu en annan förbindelse mellan de västgötska lagmanskretsama
och norska stormanskretsar förtjänar påpekas, ehuru källans uppgifter här
äro både mera osäkra och mera fragmentariska. Enligt Fagrskinna blev
Magnus Erlingssons änka, Eldrid Bjarnesdotter, omgift med ”lagmannen i
G-autland”. Munch, Det norske folks historie, IV, 1, 185 tror, att här Mag-
nus Minnisköld avses, i vilket fall Eldrid skolat vara lagman Eskils styvmor
(mor kunde hon icke vara, då Eskil är vittnesmyndig redan före Knut Eriks-
sons död och således måste vara född senast 1277). Av många skäl tror jag
snarare, att Gautland här som ofta betyder Västergötland, och att således
lagman Algot avses. Om Eldrid medförde något norskt följe, som kunde
överföra några norska idéer, kan icke avgöras.
a) Uppgifterna om Eskils norska förbindelser äro hämtade ur Håkon
Håkonssons saga, Flatöb. III i början, Prisianus 387 följ., Konungasögur
(ed. Unger) 239 följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free