Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81 Kock: Nord, ordforskn.
melse med läsarten radi i hs. B vill ändra till rapi. Både
läsarten raipi i hs. Á och läsarten radi i hs. B äro
akcep-tabla. Början av paragrafen översätter Schlyter: "Ingen
gotländsk mans son får skifte af fadren, fastän han begär (det),
utom i det fallet, att fadren vill, eller (sonen) gifter sig med
fadrens vilja. Om han vill skifta, då tage sin lott af
lösören efter räkning, men fadren hafve sin gård oskiftad, och
gifve den sonen jordlega deraf, och hans lott (af
lösegendom) ..." Därefter heter det "oc raiþi sielfr firi sir fara
huert hann wil".
Då nu fsv. repa som bekant betyder rgöra eller ställa
i ordning", repa sik "göra sig i ordning, bereda sig, rusta sig",
och då Skånelagen (se Schlyters glossar och ordbok)
använder repæ fore sik "föranstalta, parare, providere", så
översätter jag oc raipi sielfr etc.: "han må göra i ordning för
sig (må rusta sig) att fara hvart han vill". Detta giver lika
god mening som Schlyters översättning (med läsarten radi):
"och (sonen) råde sig sjelf att fara hvart han vill".
fsv. strokrøware, strukrøware.
Ordet, som betyder "stråtrövare", har oftast formen
strokrøware med o i första stavelsen, men förekommer också
någon gång under formen strukrøware. Det har påvisats blott
från den yngre fornsvenskan. Naturligtvis är det
oberättigat att med Rydqvist Yl sammanställa det med isl. strákr
"løsgjænger, landstryger", men icke häller Noreens etymologi
av ordet i Svenska etymologier s. 70 är antaglig. Han
menar nämligen, att strok-, struk- i det fsv. ordet skulle vara
identiskt med nysv. stråk, och att strok-, struk- skulle stå i
avljudsförhållande till stryka-, betydelseutvecklingen skulle
enligt honom hava varit "strykande" :> "strövande".
Det synes mig däremot fullt visst, att strokrøware,
strukrøware är ett lågtyskt lån. Bremisches Wörterbuch upptar
nämligen struukröver "strauchdieb, strassenräuber", hvars för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
