Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 Kock: Nord, ordforskn.
Icke häller kan jag antaga den förklaringen av o-ljudet
i fsY. donde, att o från doghande skulle hava överförts till
dande. Det trestaviga dogliande med kort o-ljud är
formellt för mycket olikt det tvåstaviga dande med långt
a-ljud, för att en dylik påvärkan skulle vara sannolik.
Att åter fatta dandemand {danneman) såsom en
förkortning av d(ogli)ande man, går icke, då, så vitt mig är
bekant, exempel på dylika förkortningar icke finnas.
Yid bedömmandet av orden donde, dande bör det
framhållas, att de uppträda först i relativt sen tid.
Oxfordordboken upptar intet dándi eller dándimaþr.
Fritzner2 anför fyra citat, av hvilka tre äro från
Diplomatarium norvegicum, nämligen sine dande kono I nr 522 (år
1890, Öye), ein danda man IX nr 279 (år 1440, Hun
(Borge)), dandhamannom I nr 781 (år 1442, Eng); dessutom
dåndimenn ur Fornsögur (1860), utgivna av Yigfússon och
Möbius (ifrågavarande hskrift AM 445 b, 4:o är från
1400-talet). Härtill kan jag lägga dåndis i Skikkiu Rímur II,
16 (s. 59, utg. av Cederschiöld och "Wulff i Versions
nor-diques du fabliau francais le mantel mautaillé; älsta handskr.
från omkring 1500). Att dömma av Aasens och
Ross’ordböcker äro dande, danneman etc. icke gängse ord i norska
bygdemål, även om dannemanns skaal "en skaal (toast), som
en brudgom udbringer for slægtninger og naboer i
brylluppet" och dannekvinne skaal "brudens skaal" förekomma i vissa
trakter. I Dönsk Ordabók översätter Gislason dannis med
dug andi, valinkunnur etc. (ej med dáindi eller dylikt); det
av Björn Haldorsen anförda isl. då{i)ndis madr är därför
säkerligen blott en ombildning av da. dannemand. Alltså har
ordet dåndi påvisats från västnordiskt språkområde först år
1390, och det har där även senare havt föga användning;
helt visst har det lånats från danskan (eller svenskan), där
ordet är vida vanligare.
Fsv., fda. dande, donde finnes icke i landskapslagarna,
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XX, NY FÖLJD XVI. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
