Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytning och nasalvokaler.
181
hava inträtt i ett kortstavigt ord med förhistorisk nasal
-getan). I Föy. ljudlära II, 344 f. har jag ha vt anledning visa,
att komposita av typen p w æ’r gata med fortis på förra och
se-mifortis på senare sammansättningsleden hade levissimus (ej
levis) på ultima, ehuru det enkla gata på ultima akcentuerades
med stark levis. Till samma ordgrupp hörde naturligtvis
*auðgeba (äldre *-g et an). Men då *-geða på ultima hade
levissimus (således en akcent, som är svagare t. o. m. än svag
levis), så är det tydligt, att *auffgeða skulle förlora sin
na-salitet i ultima minst lika tidigt som g elda äldre *geldan
med svag levis på ultima. Därför bröts *au<fget>a till
aup-giafa samtidigt med att gélda blev gialda.
Efter den ovan gjorda utredningen är det självklart, att
liksom ultimas a i *gélda tidigare förlorade sin nasalitet än
ultimas a-ljud i eta, även det konsonantiska slutljudande
w-ljudet tidigare förlorades i långstaviga tvåstaviga ord (t. ex.
iniin. *geldan > g elda) än i kortstaviga tvåstaviga ord (t. ex.
iniin. *etan > eta). Utvecklingen har alltså varit följande:
ur-nord. *geld$n7 *etan; senare *geldq, (med nasalerat a) och *etan;
därefter gelda (med onasalerat a) och eta (med nasalerat a);
slutligen gialda och eta (båda med onasalerat a). Detta
belyses av Selbu-målet i Norge. Här förloras fornspråkets -m
i långstaviga ord sådana som i dat. bakko\m\ men kvarstår
i kortstaviga sådana som dat. mag om (mågåm). Trestaviga
(så väl kort- som långstaviga) enkla ord torde ljudlagsenligt
hava förlorat -n ävensom nasaliteten tidigare än eller senast
ungefär samtidigt med de långstaviga orden med två stavelser
av typen * g eldan, emedan i de trestaviga orden levis föll på
penultima och levissimus på ultima.
Tillika följer av den föregående framställningen, att
ultimas nasalitet i *gelda(n) isl. gialda förlorades senare än
midljudande h i ljudförbindelsen Ih (* felhan > isl. fela "dölja").
Ty i motsatt fall, d. v. s. om långstaviga ord av typen
*gel-da(n) (*/eZÄa[n]) förlorat nasaliteten före förlusten av h i *fel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
