- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
267

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lind: Nord. personnamn. 267

oftast Martein, under det t. eks. i Severin, Katrin ingen
dif-tongisering av i visar sig. Detta Martein är säkerligen ett
sidostycke till de nyss omtalade. I Martin var den första
stavelsen välbekant från sådana inhemska namn som
Ingemar r, Hrtötnarr m. fl. Den senare stavelsen var däremot
alldeles okänd både som namnelement ock som appellativ.
Insattes däremot i stället för i diftongen ei, så hade man
stråks en namnled, som uppfyllde alla anspråk. Ett inhemskt
namn, som kan hava tjänat till mönster vid ombildningen,
är Benteinn.

Det är enligt min mening genom en liknande process
som namnet Kristian fått den egendomliga biformen
Krist-iarn, -iœmy som under medeltiden var så vanlig över hela
Norden. I Danmark träffas detta lånenamn så tidigt som
under förra hälften av 1100-talet!), redan då med den nämda
biformen; i Norge däremot först på 1300-talet. Härav synes
framgå, dels att namnet själft från Danmark övergått till
Sverge ock Norge, dels att biformen på -½rw, -iœrn
utvecklats på danskt område. Den av prof. Kock i Ark. IX s.
149 n. 1 givna förklaringen av Kristiam stöter härigenom
på svårigheter, alldenstund assimilationen rn—nn synes vara
allt för sällsynt i forndanskan för att kunna antagas hava
framkallat några analogibildningar. I den nyss citerade Lib.
memor. har jag icke lyckats finna ett enda eksempel på denna
assimilation i namnet Björn ock dess sammansättningar, som
enligt Kock skulle ha dragit Kristian med sig. Lika litet i
registret till Lan g eb eks Scriptores. Man torde således ha
anledning att se sig om äfter en annan förklaring. Alldeles som
det nyss omtalade -tein för -tin i Martein kan -iarn för -dan
i Kristiam .vara tillkommet genom folketymologisk tolkning
av det för nordiska öron främmande ock oförståeliga -tan i
Kristian. Nu synes visserligen subst. iœrn icke ingå som

*) Se Lib i memor. cap. Lundensis ed. Weeke s. 128, 164 m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free