- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
21

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brfm: Vers i ’Norega konunga sögur\

21

medens nogle synes snarere at måtte pege i modsat retning,
altså til bagstavnen. Ordet förekommer, foruden her, kun 4
gange i poesi og 1 gäng i prosa, nemlig:

1. "Guthormr sindri" (Hák. dr. 2, udg. 130, Hkr. ved
Unger s. 88.), hvor "tingls marar" (heste) må betyde skibe.
Deraf kan intet sluttes, undtagen at tingl er noget, tilhörende
et skib, og kun bruges som en bestemmende del af en
skibs-kending.

2. "Halldörr ökristni" (Eir. dr. 4., udg. s. 316., Hkr. ved
Unger s. 212.), hvor "tungl tingla tangar" må betyde et
skjold. SvE. forklarer det således: tingla fång, "tenaculum
assularum frontalium, prora’; tingla tång ar tungl, ’luna proræ,
clipeus\ At oversætte töng ved ’tenaculum’, ikke ved
’for-ceps’, förekommer mig noget sögt. Jeg tror, at det med
ligeså stor, om ikke större, sandsynlighed kan forklares
således: tingla töng, den tungformede, tveklöftede, sikkert ofte
stærkt udzirede hale *(’spordr’) på bagstavnen på et skib,
og — brugt som pars pro toto — bagstavn; tingla tangar
tungl, bagstavnens måne, skjold. At også bagstavnen på
prægtig udstyrede skibe har været "skjöldum skaradr", er
ingen grand til at betvivle.

3. "Jorunn skaldmær" (Sendib. 2., Fms. IV. 13., not. til
s. 12), hvor "örvedrs tungla tinglryrandi" ser ud til at være
en mandkending. SvE. forklarer det således: örveftr,
’tem-pestas sagittarum, pugna’; örveffrs tungl, ’luna proelii (pugnœ)
clipeus’; örveftrs tungla tingl, 7ornatus clipeorum, aurum’;
ör-vecfrs tungla tingl-ryrandi, ’consumptor auri’ (Lex. poet.). I
Fms. XII. (s. 71) opfatter SvE. kendingen således: "örveàrs
(orrustu) tungla (skjalda) tingl (sverda)-ryrondum (mönnum)".
Hvorledes "skjalda-¾w^r kan komme til át betyde sværd, eller
hvad tingl i den förbindelse skulde sige, er mig ikke klart.
FJ. (Krit. stud. s. 158) föreslår at ordne således:
"tingl-tungla^rveärs-ryrQndum" (kampens forminskere). I så fald
var tingl, en del af et skib (efter hans mening = ’ennispænir’,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free