Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Esaias Tegnér.
Uttrycken hvad för en, hvad för slag, hvad för någon
uppfattas af Rydqvist II. 545 såsom inhemska utvecklingar
af den fornnordiska konstruktionen med en dativ utan
preposition: hvat manne skulle ha ombildats till hvad för en
man. I medeltidssvenskan utbytes dativen stundom mot
ackusativ eller nominativ, men ett för visar sig, att döma efter
citaten hos iäöderwall (Ordb. s. 271) först på 1500-talet. Då
man nu vid denna tid i Gustaf I:s Nya testamente (1526)
finner hvadh er thet f or taal, som j haffwen idher emettom
stå som översättning af Luthers was sind das für Reden etc.,
och likaså på andra stallen, så ledes man till en bättre
förklaring: det är efter tyska föredömen, som vi bildat vårt
nuvarande uttryck. Även i lågtyskan har man samma inter-
lätt ur den vanliga mit. biformen wodåne. Efter allmän analogi har tyskt -e
omsatts till sv. -a. Genom samma analogi-omsättning förklaras adj. som
allena, äkta, æþla (nu ädel), ringa osv. ur d. och t. former med -e. Likaså flera
anmärkningsvärda talesätt med osvensk form eller betydelse. Giva till känna
förutsätter intet sv. subst. känna ei. -e: det är det danska give til kjende, lt. tör
kenne geven. Taga vara (i fsv. med gen.) är d. tage vare, It. ware nemen
(med gen.). Taga till äkta är d. tage t. ægte lt. to echte nemen; falla till
föga d. fälde t. föje It. in de voge vallen; komma till måtta It. to mate
kommen; åvägabringa d. tilvejebringe lt. to wege bringen; till (punkt och) pricka
(Ped. Svart s. 16) d. til Prikke lt. to pricke; tillika, tillhopa, tillrygga, d. -ø,
It. to like, to hope, to rugge; till nova d. til Hove lt. to hove; till tacka (Ef.
4. 29) d. til Takke lt. to danke; fsv. till hiælpa It. to hulpe. Med rätta, för
rätta, till rätta (d. til rette lt. to rechte) äro redan riktigt förklarade af
Kock, Sv. Akcent II. 421 ff. Formerna på -a hava naturligtvis anslutits till
och understödts af de inhemska kasusformerna på -a. - Efter analogi af
dylika uttryck är ett -a fritt tillagt i komma till korta d. k. tilkort höll. té
kort kommen (prep. orätt övers.: borde varit ’alltför’, ej ’till’). - Likartad
analogiförskjutrdng afd. och t. -e till sv. -a har förvandlat It. subst. (urspr,
inf.) på -en till sv. -an: t. Dichten u. Trachten d. Digten og Trakten sv.
diktan o. traktan; likaså It. köper till fsv. kopar. Hjärtans (grund, kär, fröjd
osv.) är det It. hertens ht. Herzens (-grund, -lieb, -freude osv.). Blott
skenbart har man här en svensk bestämd form, liksom man blott skenbart har
en sådan också i nu för tiden It. nu to tiden; för handen lt. vorhanden; d.
undertiden (’stundom’) It. undertiden; sv. af nöden d. for nøden, båda
ombildningar af t. von nöthen; den danska forvridningen har sedan givit
anledning till det d.-sv. förnödenheter. Åtskilliga af de i denna not omtalade
formerna förklaras orätt af Rydqvist, dels i hans språkvärk, dels i Sv. Akadis
Ordlista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
