- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
307

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 307

i hans Sv. Grammatika (1769) s. 39: "Af höflighets bruk
tilltalar man icke någon med du, utan brukar i det ställe 2 pers. pl.
I, på samma sätt som fransoserna vous. Men som detta
gnällande I är obehagligt och låter lika med præposition I (w),
har man begynt at säga JV2, hvilket ock så väl af dagligt
tal som af högres myndighet i skrifvande är befästadt." Dock
torde även efter denna tid I ha egt en något högtidligare
klang. Samma år som Sahlstedt nedskrev de citerade orden,
omnämner Ihre ni blott såsom användt af "vulgus". Och då
Kellgren år 1771 dedicerar en disputation till sin mor,
tilltalar han henne med J, endast en gång med ni. I denne
författares dramatiska arbeten, liksom också i Gustaf Hirs,
är däremot ni den rådande formen.

Det är icke nog med att tyska inflytelser under
medeldeltiden skaffat oss J och i andra hand Ni som tilltalsord i
stället för du. Ännu långt viktigare, och detta ej blott i
språkligt hänseende, är en annan inskränkning på området
för vårt inhemska du, som tyskt uttryckssätt åstadkommit
några århundraden senare.

L. De Geer har skrivit en förträfflig uppsats Om andra
personen i svenska språket (1844), ur hvilken några rader
här må citeras:

"Man talar om att kinesiska språket är svårt att lära
sig, emedan det har 10,000 bokstäfver; hvad är det emot
svenskan, som har vid pass en million pronomina endast för
andra personen? Våra grammatikor konjugera väl i sin
oskuld: Jag är . . . Du är . . . Han är . . . Vi äro . . .
I ären ’. . . De äro . . . och anse sig därmed ha kommit
till slut; men de hafva då blott om andra personen sagt
hvad som icke brukas. I sjelfva verket heter det nämligen
der: Herr expeditionssekreteraren år eller Fru
öfverstelöjt-nantskan är etc. etc. etc."

Det i dessa ord påpekade överflödet är naturligtvis från
annan synpunkt en brist. Vi sakna ett användbart, hövligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free