Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Esaias Tegnér.
Det är en välbekant erfarenhet, att de element i ett
språk, som ega den starkaste motståndskraften mot
främmande påvärkningar, äro dels akcentuationen, särskilt det
musikaliska tonfallet - hvem vet ej hur envist hembygdens
"brytning" hänger vid? - dels språkets formella element,
ordbildnings- och böjningsformer, pronomina, hjälpverber,
prepositioner, konjunktioner o. d.
För de ganska ansenliga inflytelser, tyskans akcentuering
utövat på vårt svenska ordförråd, har Kock noggrannt
redogjort. De tyska ordbildningsändelser, vi upptagit från samma
språk, hava fått en omsorgsfull behandling af Tamm. Utan
alla anspråk på att åstadkomma något jämförligt med de
nämnda forskarnas arbeten - så mycket mindre, som jag
blott mera i förbigående vändt min uppmärksamhet åt detta
forskningsområde - vill jag i fortsättningen af denna artikel
omtala några fall, där f or morden i vårt språk synas mig
bära vittne om tyska inflytelser.
Den som ville samla alla de hithörande fakta, som
erbjudas af vår literatur under tiden närmast fore och efter
reformationen, skulle kunna göra en rätt vacker skörd. Jag
skall emellertid icke inlåta mig härpå, övertygad som jag är,
att dessa tiders förbistrade litteraturspråk i åtskilliga stycken
ingalunda kan anses representera den tidens svenska i ordets
torde följande böra besinnas, för att ej för mycket må byggas därpå. Icke blott
svenskan utan även danskan har jord, icke jod, som första led i det omtalade
ordet, och ett r finnes däri så långt man kan följa det tillbaka i medeltiden.
Icke häller har tillvaron af ett jod, motsvarande det isländska ordet, blivit
påvisad för Sverges eller Danmarks språk. Måhända är det till och med ej för
dristigt att uppkasta frågan, om ordet joåmoäir ens på Island varit eller är i
folkligt bruk. Det namnes visserligen (utan citat) hos Cleasby-Vigfusson, däremot
saknas det i Björn Haldorsons, Fritzners och Erik Jonssons isl. ordböcker, såväl
som i Gislasons dansk-isländska ordbok. Skulle möjligen joämodir vara en helt
tillfällig nybildning, anslutande sig till den danska formen? Man finge då
alldeles vända bakfram på Ihres etymologi. - Någon ny, antaglig förklaring af
det svåra jordemoder kan jag ej giva. Sammanställningen med det både i Sverge
och i Norge under åtskilliga former uppträdande synonymet Ijósmódir ligger nära
till hands, men möter stora fonetiska svårigheter, trots glas - glo.r o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
