Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Axel Kock.
Spår av denna vokalharmoni återfinnas i den av
Schlyter utgivna hadorphska handskriften av Skånelagen. På de
av mig granskade 50 första (små) sidorna (s. 3-52)
använder skriften nämligen merendels ce såsom ändelsevokal
motsvarande isl. ä-ljud, men ganska ofta a 1) i sådana ord,
där man enligt den anförda harmonilagen väntar a 2) i
vissa ord med semifortis (= halvakcent) på ändelsen.
Blott i följande ord förekommer nämligen
ändelse-vokalen a.
Efter a i annan (2 ggr), annar (2 ggr), annar wagh *),
annat (10 ggr), skialnap, håna (4 ggr), halfnathæ, ’kalla, arua
(3 ggr), haua, hauat, ut låta, laghfasta (3 ggr), barna barn,
in fara, haluan (2 ggr), manna (3 ggr), iattathe (2 ggr),
gamalt (2 ggr), gamal, swarape, samman (2 ggr), aflat(h)
(partic.; 2 ggr), allan (2 ggr), lagha, hialpa, iafnatha,
iaf-naþa, wara, taka, mannas.
Efter o i bondans (6 ggr), bondanum, gofha, konan (3
ggr), nokat (10 ggr), uforthat, costnaþe.
Efter u i husa tofter, husat, utan (17 ggr), kuna,
du-gha, fullan (2 ggr).
Efter i i cristnat, wita, twiggia (2 ggr), tviggia, sina
(3 ggr), sithan (2 ggr), siþan (3 ggr), skilias (5 ggr), vilia
(verb), wilia (verb; 3 ggr), wilia (subst.), sitia, skifta, bithia,
innan (2 ggr), loghlica.
Efter slutet e-ljud i thera (6 ggr), þera, hema, eghna.
I följande ord har semifortis hvilat på stavelsen med a.
Æruathe möter 32,8 **), æruaþe 42,3, och enligt
Schlyters glossar är detta de enda ställen i lagen, där ordet
förekommer. Ännu i dag uttalas det nysv. arvode såsom ett
formellt sammansatt ord, d. v. s. med semifortis på penultima,
och att förhållandet varit detsamma i fsv., framgår därav,
*) De former, efter hvilka intet tal anföres, förekomma blott en gång.
**) Första talet angiver sida, det andra rad i Schlyters upplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
