- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
75

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till forndansk ljudlära. 75

dem könig etc. (ej dessutom landtages, königes etc.) Detta
visar utan tvivel, att ultimavokalen i tages är eller varit
i någon mån starkare akcentuerad, än fallet var med
ultima-vokalen i det sammansatta landtages och i det
tre-staviga königes j hvilket åter sammanhänger därmed, att i
landtages semifortis, i königes en biakcent hvilat på andra
stavelsen. Jmf. med det nht. königes det äldre svenska
domarar med levis på penultima,

Av ovanstående undersökning framgår alltså, att en
motsvarighet till den svenska biakcenten den yngre levis har
brukats även i fornjutskan, liksom denna biakcent ännu
användes av Skåne-målet, således i en trakt, som tillhörde det
forndanska språkområdet. Troligen har därför en
motsvarighet till denna biakcent brukats även i fornseländskan, om
också spåren därav numera kanske äro utplånade.
Biakcenten synes hava havt samma plats i fornjutskan, som den
yngre levis hade i fornsvenskan.

II. Vokalharmoni för a: æ.

I vissa fsv. urkunder växla ändelsevokalerna a: æ
enligt en bestämd norm allt efter kvaliteten av föregående
stavelses vokal (se härom mina Studier öfver fsv. ljudlära I
116 if.), och såsom en lämplig benämning på denna
ändelse-vokalernas växling har jag föreslagit vokalharmoni, ett
namn, hvilket som bekant användes om en i någon mån
liknande företeelse i vissa andra språk. Regeln för
ändelse-vokalernas växling är i fsv. följande: ändelser, som iisl.
hava a, bibehålla detta ljud, när den omedelbart
föregående rotstavelsen har någon av de gutturala
vokalerna a, o, w eller ock i eller slutet e-ljud;
däremot övergår ändeisens a till æ, när den omedelbart
föregående rotstavelsen har í/, æ eller ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free