Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
invändningarne, att det "blir alldeles samma mening, om man
läser gópfýsesyn, såsom det först blifvit skrifvet, eller góþfússe
(- gójþfúsri) syn, såsom det sedan blifvit ändradt" samt att han
hållit sig till "det ursprungliga skrifsättet" ock jer till sist sina
ord en vändning som om det varit jag ock icke han själv som
velat ändra vad som nu faktiskt står i hd s. Att bemöta
sådant faller mig visst icke in, men jag vill anbefalla försvaret
till mina läsares spesiälla uppmärksamhet. - 57. 4 (äj 54. 7)
huruvida min i Stud. lämnade upplysning "att StH ingenstädes
har något frétta äller frétt" är "öfverflödig", såsom W. påstår,
därför, att han oin frséte 57. 4 i noten l upplyser "D. v. s. frétti",
ock vid frséta 57. 11 hänvisar till denna not, anser jag mig kunna
överlämna åt mina läsare att själve avjöra. Att StH. på sid.
133. i9 har formen frætar, såsom jag i Stud. påpekat, synes mig
häller icke med önskvärd tydlighet framgå av W:s här siterade
not. - 57. e har jag i Stud. påpekat, att uttrycket þu
beþle-ém iorþ gyþiwga är i full överensstämmelse med såväl den
grekiska taksten som Versio vulgata ock således äj får ändras.
Profässor W. anför nu till försvar för sitt rättelseförslag "det är
mera öfverensstämmande med Skandiskt språkbruk (!!) att skrifva
beþleém í iorþ gyfiinga" ock "Alla mig bekanta Isländska bibeln
öfversättningar hafva på nämnda ställe Betlehem í Júdea". Jag
skall nu först påpeka, att det sannolikt var Luther som först insatte
detta i, ock därnäst hemställa, huruvida det kan anses stämma
överens med sunda täkstkritiska grundsatser att i en täkst från
omkr. 1200 vilja ändra ett uttryck, som har historiskt jiven, riktig
form, för att få det att stamma överens med en i 16:de
århundradet företagen ändring. Vad angår det stöd för sitt
ändringsförslag, som W. funnit i "Skandiskt språkbruk", kan jag svara
W. med hans egna ord (Textkr. Anm. sid. 220) "För hvar och
en, som vet hvad en epexegetisk apposition innebär, är det klart
att ingen ändring behöfves" ock på samma gång påpeka, att här
i fråga varande bibelställe i den svänska bibelkomisjonens
senaste översättning lyder "Och du Betlehem, land i Juda". - 64. 19
se här ovan min anm. till 5. 19, 21. - 69. 11 då mitt rättelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
