- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
202

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

vara den enda möjliga. Utom den fyrstafviga versens
grundform ^ ^ j ^ ^ antog han äfven vexelformen j_ ^ | ^ ^
eller ^ t_ \ ^ ^ eller ock ±: JL_ ! :r: _^_ kunna användas,
hvilken vexlingsförmåga förmodades vara en rest. från den
tid, då den nordiska alliterations v er s en ännu var i besittniug
af samma frihet som den vestgermanska *.

Med dessa modificationer i det fyrstafviga versschemat
voro visserligen i en stor mängd fall motsägelserna mellan
versaccent och satsaccent lyckligen häfda, men likväl icke i
alla. Ett stort steg framåt till frågans rätta lösning var
emellertid taget, dä det nu blifvit visadt att qvantitetslagarne
och betoningslagarne ej behöfde upphäfva hvarandra, utan
kunde samtidigt göra sig gällande 2. Äfven efter de nämnda

* Jfr Beitr. VIII 79 (Halle 1880).

a Det behöfver knappt sägas, att man bland iackmän med allmänt
bifall helsade Sievers’ undersökningar, och att man åt minstone för
skaldeversen fann hans regler om stafvelsernas antal och upplösning
vara säkra och grundade. Efter de modifierade åsigter, som han
framstält i Beitr. VITI 54 ff’, var det att vänta, att äfven Eddaversen
skulle komma att inrymmas i ett qyantitetsschema och grupperas
efter versradernas stafvelsemängd, äfven om man trodde, att sista
ordet i denna fråga ännu icke var uttaladt. Sjelf har jag vid
redac-tion af norröna verstexter sökt att tillämpa Sievers’ theori och
funnit henne med afseende på ofvannämda moment bestå profvet,
och jag är viss, att ingen utgifvare af norrön poesi kan hädanefter
underlåta att vid constituerandet af texten taga hänsyn till
qyanti-tetslagarnes fordringar. - Uti detta allmänna erkännande af Sievers’
förtjenster deltog dock icke Vigfusson, som i sitt samlingsverk
’Corpus Poéticum Boreale’ I 432 (Oxford 1883) säger: "A still fataller
error, for it is one that strikes at the very lif e and soul of the old
poetry, is the idea that the older metres depend ön a strict number
of syllables. The way in which this baseless fancy has been
accep-ted by men who ought to have at once seen its worthlessness, is

very shocking to us.––––-It implies a total neglect of historical

and chronological method, and a singular lack of that as yet
unna-med sense to which our pleasure in hearing poetry is due". - Dessa
arroganta ord svara illa mot den vetenskapliga halten i Vigfussons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free