Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
beit sammansatta ubehagelig, uforstaaelig, uforanderlig,
ufornø-dentlig, uophørlig, ufrasJcillelig. Däremot sakna ubindelige (285),
usporlige (454) stötton på andra stafvelsen, säkerligen emedan
de påverkats af öfriga ord på u- med detta uttal: ubrugelig etc.
(jmf. straxt nedan). - Bland komposita, hvilkas senare
sammansättningsled brukas såsom själfständigt ord, hafva umuelig(t) (21
etc.), besønderlig (36 etc.), uordentlig (461) stötton i
öfverensstämmelse med de enkla muelig(t) (10 etc.), sønderlig (61, 219),
ordentlig (464); så äfven høj-adelig (448) med stötton både på
första och andra stafvelsen (jag vet icke, om adelig kan hafva
stötton). Paafølgelig dels har (252) dels saknar (158) stötton.
Öfriga sammansättningar, hvilkas senare kompositionsled brukas
själfständigt, sakna stötton: ubrugeligt (63 etc.), urimeligt (10
etc.), ulæselige (281 etc.), uegentlig (62), ubilligt (290) äfven
utydelighed (153). I öfverensstämmelse med ubrugeligt saknar
brugelige (320) stötton. Troligen har H. uttalat äfven rimelig,
Iceselig, billig, tydelig utan stötton (jag har försummat att
anteckna orden, i fall de annars finnas hos honom), däremot
har egentlig stötton § 86. .- I nuvarande språket hafva enligt
Broberg s. 79 sammansatta adjektiv på -elig fortis på stafvelsen
näst fore denna ändelse: misundelig etc., och åtminstone åtskilliga
dylika adj. på -lig erhålla fortis på senare kompositionsleden:
udførlig etc. Af Høysgaards text framgår, att han (åtminstone
fakultativt) brukade samma akcentuering af flertalet här
afhandlade ord (jmf. äfven hans § 340). Vid detta århundrades början
var förhållandet ett liknande i svenskan (se Svensk akcent II,
206), och äfven i norskan har man alvorlig, eiendommelig etc.
(Brekke 49).
Af H:s text inser man, att han kunde hafva stötton äfven
på senare kompositionsleden af vissa participier på -ende:
nærværende (163, 173, 175, 187 etc.), tilJcomende (186, 187, 191),1
umælende (282). I Errata meddelas, att tilJcomende i § 191 bör
sakna stötton; däremot förblir det orättadt på de två andra
1 Men t. ex. kortlydende (273), højlydende (302) utan stötton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
