Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
saknar bevis därför. Jmf. om denna fråga, hvad den äldre
svenskan vidkommer, i Svensk akcent II, 302 ff., 367 ff. och 236 f.
IL Af dubbelt sammansatta ord kunde Trofasthed, Utroskab,
UJcysMed hafva fortis fakultativt på penultima eller på
antepenultima. *
Genom en undersökning af sammansatta ords användning i
samtidig dansk poesi skulle säkerligen de här meddelade reglerna
kunna delvis fullständiggöras.
Den här framställda meningen om fortis plats på senare
kompositionsleden i den äldre danskan bekräftas så väl däraf,
att i den äldre svenskan och äfven i andra germ. språk på ett
äldre stadium fortis kunde hafva denna plats, som ock af den
nu brukliga akcentueringen i målet i (det fordom danska)
Skåne. För Skyttsmålet (i sydvästra Skåne) gäller nämligen
såsom hufvudregel, att komposita med första
sammansättningsleden enstafvig, hvilka i svenska riksspråket motsvaras af ord
med akc. 2, hafva fortis på senare kompositionsleden, t. ex.
manfallh (mansperson), storóri (storordig), åmgas (umgås),
lärdamm (lärdom). Se om dessa frågor Tidskr. f. Fil. N. E. III,
247 noten, Tydning af gamla svenska ord l ff. samt utförligt i
Svensk akcent II, 238 ff. Äfven i målen på Fyen och Ærø skall,
enligt Dyrlund:: Udsigt over de danske sprogarter s. 36, fortis
ofta hvila på senare kompositionsleden.
Ännu Høysgaard kunde (åtminstone fakultativt) låta fortis
hvila på senare kompositionsleden af många ord, som nu få
denna akcent uteslutande på förra sammansättningsleden. Så
heter det § 62: "De Fraskillelige [i komposition ingående ord] kan
være alle slags ord, og deriblandt ad, än–––––eller i
Sammensætteisen –––––undertiden ad, än–––saasom: ädspørger eller
ädspørger, ansøgning eller ansøgning." H. kunde således låta
fortis ligga på penultima af dessa ord. Såsom dessa exempel visa,
utsatte han ofta akcenttecken på både fortis- och semifortisstafvelsen
1 Liksom man enligt Pauelsen kunde akcentuera aldrig, förekommer
samma uttal i den äldre svenskan (se Svensk akcent II, 323).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
