Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
VI, 179 och Brates förklaring af ambut, Beitr. X, 80), hvilket
gåfve isl. *fégos (-gös), *fégus och möjligen återfinnes i
dialekternas fäghus, f ägs o. d. (se Eietz). Anslutning till det
osammansatta hansil kunde ge upphof åt ett ’fehu-honsu, hvarur
toYmenfjó’s (till skilnad från fjg’s) otvunget framginge, så att
man icke behöfde att, såsom jag ofvan gjort, antaga påverkan
af hus (annat än för förklaringen af genusskiftet), - Hvad som
ytterligare styrker den här framstälde etymologien för isl. fjös
m. m., är att efter min mening äfven det osammansatta *h(fs
(got. hansa, ägs. hös) "sällskap" fortlefver på nordisk botten,
nämligen i den östnordiska prepositionen hos, fsv. och fd. hos.1
Den vanliga indentifieringen af detta ord med hus2 synes mig
omöjlig af flere skäl: 1) prepositionen har aldrig formen hus,
hvilken man dock, äfven under antagande af vokalens
förkortning i obetonad ställning, skulle vänta sig såsom regelbunden;
2) substantivet hus har såsom simplex aldrig formen hos och
uti sammansättningar så ytterst sällan (t. ex. i en var. af Vgl.
II en gång nötos ladugård, i Vgl. I en gång hosprea hustru,
s. Eydq. IV, 79 och VI, 198), att man i dessa fall väl kan
tänka på sammansättning med eller påverkan af hos "sällskap";
3) uti isl.-no. saknas prepositionen, hvilket lätt förklaras under
antagande af dess identitet med det för öfrigt (såsom simplex)
utdöda *h$s, men vore mera påfallande i händelse af dess
samhörighet med hus-, 4) prepositionen låter öfveralt otvunget
öfversatta sig såsom, "i sällskap med" eller "såsom sällskap åt",
hvaremot betydelsen "i någons hus" endast sällan och med
svårighet kan däri inläggas3; 5) hos styr (komitativ) dativ,
1 En gång skrifvet "hvos (s. Lund, Ordbog s. 61).
2 Rydq. IV, 79 f.; senast hos Söderwall, Några svenska
medeltidsord, s. 48.
3 Se exempelsamlingarna uti Schlyters glossarer och ordbok samt hos
Söderwall, Några medeltidsord, s. 48. I synnerhet upplysande äro de
älsta exemplen: Vgl. I, Æ. B. 14, pr. Dör mapær anslcer i landi ær
eigh pæn skyldesti hos; 8, l pæn skal barn æghæ ær huærriæ nat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
