Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 5. Ek (Quercus pedunculata och Qu. sessiliflora)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
och om man genomskär den, utsvettas fuktighet. »Maskstungna» såväl som små
och förkrympta ollon ratas givetvis också. Ollon från risiga och krokvuxna
träd böra aldrig insamlas till utsäde. Om ollonen skola förvaras över vintern,
böra de helst vid torrt och soligt väder nedskakas på under träden utbredda
presenningar, båtsegel el. d. I annat fall kunna de uppsamlas direkt på
marken, som dä före ollonfallet bör sopas ren från löv och annat skogsavfall. Som
man därvid för själva hopsamlandet kan avvakta den tid, då huvudmassan av
ollonen avfallit, blir detta sätt att hopsamla ollonen vida billigare än det först
angivna, men om ollonen få ligga på marken någon tid, börjar en stor del av
dem, helst om väderleken är mild och fuktig, att gro, vilket visserligen icke
medför synnerligt men, om ollonen kort efter insamlandet utsås, men däremot
kan välla olägenhet, om de skola förvaras över vintern. Den framkomna
grodden torkar nämligen i spetsen, varigenom det sedermera utsådda ollonets vidare
groningsenergi med all sannolikhet förslappas. Groddspetsens bortdöende har
även den följden, att den sedermera framkommande roten ofta delar sig i flera
lika stora grenar, vilket enligt Prof. H. FCrst’s iakttagelser1 även blir fallet med
själva groddstängeln, så att en buskig växtform hos plantan framkallas.
Vid förvaringen av ollonen över vintern gäller det att förhindra: i:o att
de taga hetta; 2:0 att de allt för mycket uttorka; 3:0 att de taga skada av
frost; 4:0 att de mögla; 5:0 att de börja gro i förtid och 6:0 att de förstöras
av sorkar och råttor. För att samtidigt förebygga alla dessa olägenheter hava
en mängd förfaringssätt prövats med större eller mindre framgång. Att
redogöra för dem alla förbjuder oss utrymmet, och endast några av de sätt, vilka
befunnits giva de bästa resultaten, må anföras.2
Strax efter insamlingen böra ollonen utbredas i tunna lager på ett torrt
golv och dagligen omröras till dess all överflödig fuktighet avdunstat. Detta är
särskilt nödvändigt, om ollonen insamlats under fuktig väderlek eller någon tid
legat på marken och insugit fuktighet. Denna behandling bör räcka 2—3
veckor. Därefter kunna de vidare förvaras på följande sätt:
1. På ett höglänt och torrt ställe å marken, helst skyddat mot solen,
bortskaffas befintlig vegetation på ett cirkelformigt område, så stort som kan
anses behövas för den till förvaring avsedda ollonkvantiteten. På den sålunda
rensade jorden strös ett omkr. 5 cm. tjockt lager av mossa, halm eller torrt
löv. Pä detta lägges ett ungefär lika tjockt lager ollon, ovanpå detta åter ett
lager strö o. s. v., tills en kägla bildats. Denna täckes i sin helhet med
en-eller granris, varefter jord överskottas till omkr. 1—1,3 dm:s tjocklek. Runt
basen av käglan gräves ett litet stickdike, så att nederbörden ej kan sila in
längs marken och göra underlaget fuktigt. Gärna sättes en halmhuv över
käglans topp.
2. Ollonen utbredas väl blandade med ren sand på ett torrt men
beskuggat ställe å marken, som kan vara täckt av kort gräs eller befriad från
1 H. Fürst: »Die Pflanzenzucht im Walde», sid. 268.
2 Se vidare H. Fürst Die Pflanzenzucht im Walde, 1907, sid. 270 o. f. jämte
litteraturhänvisningar. Vidare Hauch och Oppermann, Haandbog i skovbrug, sid. 289.
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
