Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
Stamantal och
beståndsgrundytor vid olika
växtlighetsgrader och åldrar enl. Maass. Växtlighetsgrad
i 0,8 0,6 0,4 0 ,2
[-Stamantal-]
{+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2.
Vid 50 år....... 1399 33,3 1816 29,6 2627 26,8 4030 24,6 6160 22,2
» 75 »....... 859 37,3 10S4 33h 1510 30,8 2150 28,6 3I50 26,2
» 100 » ....... 595 40,1 743 36,2 997 33,2 1375 30,8 1918 28,2
> 120 j ....... 469 41,6 58I 37,6 769 34,2 1057 3L6 1412 28,8
har också medfört, att å de två växtlighetsgrader, som närmast överensstämma
med varandra, nämligen Schwappach’s III:e och Maass’ o,6 med beståndshöjder
vid t. ex. ioo år av respektive 20,3 och 19,x m., medeldiametern vid samma
ålder är å den förstnämnda 26,9 cm., vid den sistnämnda 20,6. Det
gallringsvirke, som bör uttagas under en 5-årsperiod vid sagda ålder och bonitet, angives
av Schwappach till 18—20 kbm., av Maass till 11 kbm. Under det att
schwappach håller före, att vid 100—120-årig omloppstid genom
föravverkningar böra uttagas 45—50 yt av hela beståndets virkesproduktion, är
motsvarande siffra enl. Maass 38—40 å den svagaste växtlighetsgraden blott 27—
30 %. Den stora stamrikedom, som utmärker den svenska erfarenhetstabellen
även å de bättre boniteterna, torde från ekonomisk synpunkt knappast kunna
anses försvarlig. En starkare reducering av stamantalet efter 50—70 års åldern,
särskilt å de bättre ståndorterna, måste tillrådas. För ytterligare jämförelse kan
nämnas, att man i Danmark1 anser stamantalet i tallbestånden böra vara pr
hektar
vid 30 50 70 90 år
2860 1240 720 500 stycken.
LOVÉN har vid beräkning av virkesproduktionen å olika berggrunder räknat med
ett medelstamantal av 550 st. vid en omloppstid av 105 år.
I sammanhang med de första gallringarna bör åtminstone i kulturbestånden,
som ofta visa anlag för stark grenbildning, företagas torrkvistning av omkring
300—400 stammar pr hektar. Utgiften blir såsom förut visats ganska måttlig,
men värdet av denna åtgärd för virkeskvaliteten uppenbar.2 Att samtidigt
fri-hugga de bästa stammarne enl. Wagener’s metod, synes enl. Prof.
Schwap-pach’s jämförande undersökningar3 vara av synnerlig fördel, och böra dessa
elitstammar utmärkas för att allt framgent bli föremål för särskild omvårdnad.
Efter första ljushuggningen måste övervägas, om man för markens
skyddande bör uppdraga underväxt. Den starka utglesningen av kronslutet kan
1 Enl. Hauch och Oppermann, »Haandbog i Skovbrug».
2 Se vidare kapitl. uppkvistning sid. 272 o. f.
3 Die Kiefer 1908, sid. 98 och 108.
— 457 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
