Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
Stamantal [-Medeldiameter-] {+Medel- diameter+} Massa Löpande årl.
massatillväxt Nuvarande värde [-Värdetillväxt-] {+Värdetill- växt+} pr år Värde pr m3 avsatt tillväxt
cm. m3 m3 kr. kr. kr.
N:r i . . 380 32,7 385 5,9 1,800 47 7,82
» 4 . . 582 25,9 347 5»1 1,175 27 5,28
Ehuru av synnerligen vacker växtform har n:r 4 med sitt betydligt större
antal stammar dock en mycket underlägsen värdetillväxt pr år. Detta har sin
grund däruti, att på grund av för tät slutenhet kronorna äro högt sittande och
så små, att diameterökningen är mycket ringa.
Emellertid bör varnas för att å våra ofta magra tall marker vänta sig en
väsentligt stegrad diametertillväxt genom mycket starka huggningar. Såsom
förut är påpekat sakna träden här ofta förmåga att reagera för det ökade
utrymmet, och resultatet av en sådan alltför stark huggning blir blott, att marken
förvildas. Huggningarne å dylika marker böra därför aldrig göras på en gäng
starka utan blott medelmåttiga men oftare återkommande. Även å de bättre
markerna finnas gränser, utöver vilka man ej gärna bör gå vid ljushuggningarne.
Schwappach framhåller t. ex., att vid ljushuggning icke över 30 y0 av det förut
gallrade beståndets grundyta bör uttagas. Såsom allmän grundsats vid
huggningarne inom de mera försigkomna tallbestånden uttalar han, att sedan en god
stamform utbildats, det kvarstående beståndets grundyta bör vara ungefär
densamma. Huru många stammar, som efter denna princip böra finnas under
omloppstidens senare del, framgår av nedanstående tabell:1
Stamantal och
beståndsgrundytor vid olika
växtlighetsgrader och åldrar t enl. Schwappach. Växtlighetsgrad
I 11 III IV v
[-Stam-antal-]
{+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stam-antal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stamantal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} m2. [-Stam-antal-] {+Stam- antal+} st. [-Grundyta-] {+Grund- yta+} ni2. 1
Vid 50 år....... 998 32,1 1364 30,4 2003 28,S 2500 25,8 3254 22,7
> 75 »....... 527 33,6 674 32,3 928 30,3 1244 28,7 1872 26,6
» 100 »....... 342 33,8 413 32,4 528 30,i 736 28,7 1228 26,7
> 120 >....... 265 33,3 303 3i,i 367 28,s 501 26,7 866 24,6
MAASS’ svenska erfarenhetstabell upptager betydligt större både stamantal
och grundytor vid motsvarande ålder, såsom synes av tabellen å nästa sida.
Under det å Schwappach’s I:a bonitet grundytan efter omkr. 60 års ålder
håller sig vid omkr. 33 kvm. och å ILa bonitet vid omkr. 32 kvm., stiger enl.
den svenska erfarenhetstabellen grundytan alltjämt med tilltagande ålder, så att
den vid 120 år är å växtlighetsgrad 1 41,6 kvm. och å 0,8 37,6 kvm. Detta
1 Die Kiefer, 1908, sid. 56 o. f.
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
