Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 2. Förhållanden, som inverka på slutenheten - 3. Slutenhetens betydelse i olika hänseenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTENHET.
Frånser man åldern och utgår från samma medeldiameter hos beståndet, så
finnes i regel större antal stammar på den goda jordmanen än på den svagare.
SCHWAPPACH’s erfarenhetstabeller från norra Tyskland visa exempelvis, att
tall-bestånd med en medeldiameter av 19 cm. innehålla å bon. I 1,096, å bon. III
1,053 och ä bon. V 866 stammar. Vid en medeldiameter av c:a 16 cm.
innehålla granbestånden å bon. I 1,783, a bon. Ill 1.712 och å bon. V 1.405
stammar.
Beträffande lägets inflytande pä slutenhetsgraden föreligga inga mera
omfattande undersökningar. Dock är det sannolikt, att ett för vindarna exponerat
läge medför en lägre slutenhet, i det att ett stort antal träd kullkastas eller
rotryckas och därför sä småningom försvinna frän beståndet, varjämte den
svajning, vari kronorna av vinden försättas, orsakar att de späda sidoskotten
avbrytas, sä att kronslutet ofta blir mindre, i det att en öppen ring bildas kring
varje trädkrona. För vindar utsatta skogsbryn fä dock ofta ett tätt kronslut, i
det att grenskotten bli talrikare i läsidan och kronan således risigare samt i
regel lägre ansatt på stammen.
Under i övrigt lika förhållanden är kronslutet större i ett varmare läge än
i ett kallare. I kalla klimat och mot trädslagens vegetationsgränser är
slutenheten således alltid mindre än under gynnsamma ståndortsförhållanden.
Fuktighetens inflytande på slutenheten är i väsentlig grad beroende av de
större eller mindre krav de särskilda trädslagen hava pä denna livsfaktor. Dä
fuktighet ökar förutsättningarna för de vegetativa organens utveckling, bör,
under i övrigt lika förhållanden och så länge fuktigheten häller sig inom sådana
gränser, att den av trädet kan fullt tillgodogöras, slutenheten vara större i
fuktigare klimat och lägen än i torrare. Då ett överskott av fuktighet kan, om
det gäller luftens halt därav, inverka återhållande på transpirationen och, om det
gäller marken, åtminstone i vissa fall försvaga rötternas andning, så bliva
bestånden glesare vid ett sådant överskott än vid lagom tillförsel av fuktighet.1
Att diverse yttre påverkningar, såsom snötryck, stormskador, angrepp av
insekter och parasitsvampar m. m. liksom också beståndets behandling från
människans sida, kunna utöva betydande inverkningar pä slutenheten är utan
vidare utläggning uppenbart.
3. Slutenhetens betydelse i olika hänseenden.
Slutenheten av ett bestånd är av betydelse 1:0 för trädens kvistrenhet och
stamform, 2:0 för virkesutbytets storlek och värde samt 3:0 för
marktillståndet.
Trädens kvistrenhet påverkas i hög grad av beståndets slutenhetsgrad. Om
denna är sä stor, att solstrålarna endast helt svagt förmå genomtränga
lcron-taket, erhålla de nedre delarna av kronan en så otillräcklig ljustillförsel, att deras
1 Mayr framhåller emellertid, dock utan angivande av några skäl, att om två ståndorter hava
samma temperatur, så har den torrare mera slutna bestånd än den fuktigare. Se Waldbau auf
Natur-gesetzl. Grundlage, sid. 232.
4—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 49 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
