- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
278

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man skall inviga sin sköna dotter åt gudens tjenst och gifva sig sjelf
döden, hvilket kan ske på ett Gudi behagligt sätt, om man badar i
Ganges, der små älskvärda krokodiler (gudarnes skötebarn) lura på byte,
eller derigenom att man kastar sig under hjulen på den vagn, som förer
guden i procession omkring pagodens yttre mur, såsom det t. ex. sker i
Jagrenat. På en mycket bred träställning, försedd med några och
trettio hjul, står ett stort torn af 80 fots höjd, helt och hållet genombrutet
och som innehåller 9 gallerier öfver hvarandra, salar, som upptaga hela
tornets genomskärning och i hvilka Dewedaschis uppföra yppiga och
praktfulla dansar. För denna vagn spänna sig flera tusen menniskor
vid långa linor, och lycklig den, som får beröra och hjelpa till att
draga i en sådan lina; ofta stannar vagnen och då ropa presterna att
guden vredgas, emedan hans väg är så full med stoft; genast störta äldre
personer fram och trängas, för att komma under vagnens hjul och lata
sönderkrossa sig af desamma. Denna årligen upprepade procession skall
ofta kosta 5—6000 menniskor lifvet.

Man kallar icke detta menniskooffer, emedan menniskorna icke
slag-tas med knifvar, utan gifva sig sjelfva döden; men det torde i sjelfva
verket vara svårt att gifva denna afskyvärda tillställning en annan
benämning. Här finna schakalerna och hyenorna så rika byten, att man
påstår det de aldrig angripa lefvande menniskor, emedan de alltid äro
mätta. Nejderna kring pagoden äro på flera mils afstånd besådda med
menniskoben.

Dessa afskyvärdheter erhålla sin förklaring och ett slags
berättigande i en viss lefnadsåsigt. Enligt denna åsigt tillhör verlden
ungdomen, den kraftiga menskligheten, som är i stånd att fortplanta sig.
Den som icke kan bidraga till menniskoslägtets förökelse, beröfvar en
nyttigare medlem dess plats; derföre låter äfven enkan uppbränna sig.
Fortfar hon att lefva, så är hon hemfallen till det äktenskapslösa
ståndet, ty ingen Hindu gifter sig med en enka; det förbjuder honom
religionen, den fordrar att hans maka skall vara jungfru, enkan är alltså en
onyttig varelse, hon måste lemna verlden likasåväl som en gammal man
eller en gammal hustru.

För att mildra dödens smärta för den, som bringar religionen detta
offer, förespeglas honom utsigten, att han, om han sönderkrossas af
gu-davagnens hjul, eller uppätes af Ganges’ heliga krokodiler eller stekes
på bålet (de rikas lik uppbrännas; men för de fattiga blir detta
be-grafningssätt för kostsamt), kommer direkte i Guds sköte och vinner evig
salighet. Den som icke uppfyller denna lag, förblifver äfven efter döden
på jorden och öfvergår, allteftersom hans lefnad varit god eller ond, i
’ ett rent eller orent djurs skepnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free