Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna reformation har sträckt sig icke allenast öfver Indien och Tibet,
utan öfver de mongoliska och kinesiska länderna, öfver Ceylon och de
stora ostindiska öarne. Enligt denna religion bortfalla alla kaster, äro
alla blodiga offer förbudna, alla gudabilder förkastade; gudstjensten
består i böner och sånger; det är en ren deism, som predikar en enkel
moral. Sin högsta utveckling har den uppnått i Tibet. Här är
gudstjensten förbunden med en otrolig prakt, här finner man äfven i
prester-nas celibat och deras sammanboende i kloster samt i de andligas drägt
och ceremonier så mycken öfverensstämmelse med den romerska
gudstjensten, att under hela medeltiden den sagan spridde sig, att i
Hög-asien bodde ett kristet folk, som beherrskades af en mäktig furste,
pre-sten Johannes.
Denna religion skall hyllas af mer än 200 millioner bekännare, d.
v. s. egentligen hela Asien ända till Persien och Turkiet.
Då de tre hufvudgudarne voro gifta och dessutom hade flera
älskarinnor, så är det begripligt att det gifves ganska många gudar, och att
gudstjensten i Indien således är ytterst mångfaldig. Enhet <5ch
öfverensstämmelse råder likväl allestädes deri, att pagoderna utgöra platserna
för gudstjenstens firande och att Brahminerna äro religionslärare och de
prester, som sköta gudstjensten.
En pagod är en stor fyrkant af 500—1,600 alnars längd och lika
bredd, hvars sidor noga rätta sig efter väderstrecken, och som
omgif-ves af en mycket hög och stark mur. Midt på en af sidorna befinner
sig hufvudingången, prydd med ett 300—400 fot högt torn, som är
of-vanifrån ända ned till foten betäckt med figurer.
Denna gård innesluter en annan mindre och denna åter en tredje,
hvar och en omgifven af en lika hög mur och försedd med ett torn.
I den innersta är det egentliga templet, till hvilket blott prester
hafva tillträde och dit ljuset intränger genom dörröppningen. Der står
den dyrkade gudens bild, mejslad af sten och utsirad med de
präktigaste draperier och andra prydnader.
Sedan folket badat, renat och helgat sig på den yttersta gården,
insläppas de på den andra, naturligtvis endast efter ett åt gudomen
hemburet offer. Sedan här i den inre gården ännu en rening försiggått, kan
ett nytt offer öppna dörren till tempelgården, och i detta fall är det
möjligt att få se sjelfva gudabilden; likväl blifver denna lycka endast
få beskärd, emedan sällan någon anses nog helig och värdig att se
tempeldörren öppnas och kasta en blick in i templet.
Penningeoffer fordras aldrig, men bringas dock af det rättrogna
folket i en sådan mängd, att samtliga pagoderna äro öfver all beskrifning
rika; men det gifves andra offer, som af presterna fordras, t. ex. att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
