Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ideal i forntiden, endast i syfte att gifva Gud äran». Alldeles
sammalunda talar Holtzmann om evangelierna i Nya
testamentet. Han säger: »Ingenting uttrycker i så hög
grad den österländska anden i bibeln som denna öfverallt
genomträngande drift att omgestalta berättelsen till
sinnebild och bärare af högre religiös och sedlig sanning».
Ja, han finner, att evangelisterna därvid gått så långt,
»att man på många punkter knappt mer kan urskilja, om
framställningen af Jesu tal och handlingar hvilar på historisk
erinring eller på gammaltestamentlig sagoform.»[1]
Hvad som gäller om Krönikeböckerna, det gäller äfven
alla de öfriga historiska böckerna. »Ingen enda af
dem», säger prof. Stave, »är att betrakta såsom en rent
objektiv historisk urkund» (sid. 24). Detta, menar han,
hafva äfven judarne själfva insett, då de i sin bibel kallat
de historiska böckerna för »profeter» eller »skrifterna
» d. ä. »heliga skrifter». »Hvad vi kalla historiska
böcker i judarnes kanon, säger han, är af dem själfva betraktadt
såsom helig skrift, d. ä. historien har där framställts
under religiös synvinkel från en senare tids ståndpunkt.
» Där får man således en förklaring, huru skrifter
blifva »heliga skrifter» och deras författare »profeter».
Det sker därigenom, att författarena under religiös synvinkel
förf alslca historien. Ar icke det en enkel förklaring?
Och lutherskt bekännelsetrogen sedan? Huru inskränkt
har icke den gamla, äfven af Kristus och apostlarne
hyllade åskådningen varit, som trott, att titeln »profet» och
»helig skrift» skulle innebära en borgen för, att boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
