- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
7

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - akter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

akter

albino

akter: fsv. akter, av lågty. adv. achter
bakom, efter, motsvarande nord. aptr;
jfr åter

akterseglad frånseglad, kvardröjd (i
hamn): trol. från sjömansspråk, men
känt först från senare tid (ej i SAOB)
aktie [ak’tsie]: av ty. Aktie, av höll.
actie, ytterst av lat. ac’tio (ack.
actio’-nem) handling; jfr aktion. Härtill
aktionär aktieägare
aktion [aksjo’n] handling, uppträdande,
drabbning: av lat. ac’tio handling (till
ag’ere handla, se agera); jfr re-,
transaktion
ak’tiv verksam o. dyl.: av lat. actVvus
praktiskt verksam (till stammen i ag’ere
handla, se agera). Härtill aktivum;
aktivitet; aktivis’t

aktning: bildn. på verbet akta; se 3 akt
aktör [ak’tår] åklagare: av lat. a’ctor
verkställare, åklagare o. dyl. (till ag’ere
handla, se agera); jfr aktör, aktris
aktri’s skådespelerska: av fra. actrice,

femininbildning till acteur; se aktör
aktualitet full medvetenhet; betydelse
för närvarande tid: av likbet. fra.
actua-litè, av medeltidslat. aclualis, se
aktuell. Härtill aktualisera förverkliga, göra
aktuell: av fra. actualiser
aktuarie (viss tjänsteman): av lat.
actu-a’rius snabbskrivare, bokhållare (till
ac’tus handling, se 1 akt)
aktuell’ fullt medveten; som är föremål
för intresse för ögonblicket: av fra.
actuel, till acte handling, av lat. ac’lus
(se 1 akt); jfr aktualitet

aktör skådespelare: av fra. acteur, känt
i bet. ’skådespelare’ sedan 1200-talet,
av lat. a’ctor\ se aktör

akustisk ljudverkan, ljudförhållanden:
bildn. på grek. verbet akou’ein höra.
Härtill akus’tisk
ljud-(. aku’t häftig; överhängande: av lat.
acu’tus vass, spetsig, skarp; besläktat
med ag, egg

2. aku’t (aksent, i t. ex. dag, dagen, i
motsats till grav, i t. ex. dagar): av
lat. acu’tus skarp (se 1 aku t) i bet. ’hög’
(om ton)

akvamari’n blågrön färgton; en viss berg-

art: bildn. av lat. substantiven aq’ua
vatten och mar’e hav
akvarell’ målning, utförd med
vattenfärg: av i tal. acquerell’ o, bildat på lat.
aq’ua vatten
akva’rium vattenbehållare, i vilken
vattenväxter och vattendjur förvaras: av
lat. aqua’rium, bildat på lat. aq’ua
vatten

akvatin’ta tusch, upplöst i vatten: av

lat. aq’ua tincta färgat vatten
akvavi’t (ett slags brännvin): av lat.
aq’ua vi’tae livsvatten; urspr, om
vin-destillat avsett att användas som
medicin; jfr eau-de-vie
akveduk’t vattenränna över väg o. dyl.:
av lat. aquaeduc’tus vattenledning; jfr
viadukt

1. al (trädet): fsv. al, ett germ. ord,
besläktat med lat. alnus med samma
bet. och med jölster, ålder

2. al, alvatten gödselvatten (dial.): no.
ale, da. ajle med samma bet.;
gemensamt germ. ord (mit. adel, ty. dial. adel,
eng. addle) av okänt ursprung

alabas’ter (ett slags mineral): bildat på
namnet Alabaster, en egyptisk stad
aladå’b (maträtt, inlagd i gelé): av fra.
à la daube; ordet daube< betecknar ett
visst sätt att stuva kött och är bildat
på lat. verbet dealba’re vitmena,
be-stryka

al ag re c k’ meanderslinga: av fra. à la
grecque på grekiskt sätt
alant [a’l-, -an’t] (en växt, ålandsrot):
av ty. Alant, med oviss härstamning:
jfr ålandsrot
alar’m varningssignal; oväsen: av fra. à
Värme till vapen, av ital. alVarme till
vapen; jfr larm, armé, armera.
Härtill alarmera tillkalla genom alarm; oroa
albatross [albatråss’] (en fågel): av eng.
albatross, en förvrängning av spanska
alcatraz, av arab. al-qadüs ämbaret;
urspr, om pelikanen (på grund av den
stora hudpåsen under näbben);
om-bildn. efter lat. aVbus vit
albigen’ser f-g-] (en sekt på 1200-talet):
efter staden Albi i södra Frankrike
albi’no person (el.’djur) med vitsjuka:
av spanska albano vitaktig, avlett av

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free