- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
64

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Brushanarnes lekplats.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot sin fiende. Den tredje, som hade brun och hvit,
vattrad krage, var äfven genast färdig till strid, och de
båda sistkomna tycktes en stund blifva segrare. Då
ankommo plötsligt 5 stycken nya kämpar, åtföljda af 2:ne
honor. En af de sist ankomne hanarne bar rent hvit
krage, en annan blå med ett hvitt band tvärs öfver. Så
snart de nykomne slagit till, gåfvo de sig genast i
striden. Än stodo de högresta mot hvarandra, än nedhukade
med vildt utpurrade kragar. Endast näbbarne användes
som vapen, och med dessa framsträckta riktade de
stö-tarne mot hvarandras hufvuden. Vanligen parerade de
skickligt stötarne med den som sköld använda kragen,
och ehuru de oupphörligt sprungo emot hvarandra, så
det smällde, när de stötte ihop, kunde jag ej se, att de
gjorde hvarandra den minsta skada.
Några alnar aflägsnade från kämparne stodo de
mindre och spensligare honorna som blyga åskådarinnor.
Emellanåt gingo de undan och tryckte sig bland
tufvorna, som ville de på skämt dölja sig för sina galna
älskare. När striden var som hetast, passade en af de
stridande på och smög sig bort till honorna, med hvilka
han, dold af små gräsbeväxta tufvor, i största hast hade
en tete a tete i skymundan. Genast var han dock åter
på stridsplatsen. Så småningom kommo flera kämpar
och slutligen voro de stridande 12 till antalet, alla olika
tecknade.
Det är en vacker anblick att se några kämpande
brushanar. Jag satt där länge i min koja, och fåglarnes
galna strid var stundom så komisk och roande, att jag
hade ett riktigt frispektakel. Ehuru de äro ilskna som
tuppar, ha de ett mildt utseende. Striden förefaller mer
som lek än allvar och får ej den karaktär af värklig
strid, som t. ex. fallet är bland hönsfåglarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free