- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
63

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Brushanarnes lekplats.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öar var belägen, och i detsamma flögo ett par brushanar
från den lilla ön. Jag visste, att dessa fåglar här
plägade ha lekplats, och det föll mig genast in att invänta
dem där. För detta ändamål drog jag upp min ekstock
mellan videbuskarne, utsökte en torr tufva att sitta på
och byggde kring den i en hast en skyddande skärm af
afbrutna videkvistar.
Just som min koja var färdig, höjde sig solen borta
öfver den skogbeklädda Billingen, bakom hvilken bergås
hon en god stund efter uppstigningen varit dold. Knappt
hade hennes lifgifvande strålar kastat sitt ljusflöde öfver
nejden, förr än ett nytt lif uppstod. Nattens fåglar
tystnade, de aflöstes af dagfåglarne, som nu började låta
höra sina stämmor så väl från skogen som från sjön.
Glad och munter kvittrade en sädesärla tätt vid min
koja, horsgöken sänkte sig med ilande fart ned från
rymden, trädlärkan höjde sig i hans ställe och lät borta
öfver skogen höra sin underliga sång, hvilken grönbenan *
ute öfver vassen tycktes anstränga sig att härma.
Få minuter hade jag suttit i min koja, då plötsligt
en brushane kom flygande och satte sig tätt bredvid.
Han satt först alldeles stilla, hans vackra blå bröstkrage
slöt sig likt ett pansar åtsittande kring hans bröst, och
den bruna nackkragen låg ned öfver nacken. Knappt
en minut efter kommo tvenne andra. Vid deras åsyn
yfvade den förstkomne genast ut sin vackra bröstkrage
och reste tofslikt den tudelade nackkragen. Han tog så
några steg baklänges, och i samma ögonblick de
nykomna satte sig, sprang han med utsträckt näbb till
anfall mot den ene af dem. Denne var tydligen honom
vuxen i styrka och mod, blixtsnabbt yfvade han ut sin
gulspräckliga sköld och parerade stöten med ett hopp
* Totanus glareola.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free