Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aluminium - Fabriksmässig framställning af aluminium i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatten. Såsom redan är nämdt, kan man i stället
för kloraluminium äfven använda fint pulveriserad
kryolit, hvilken i omvexlande lager med natrium och
renadt koksalt nedsmältes i deglar af gjutjern. Den
reducerade aluminiummetallen samlar sig på bottnen.
Fabriksmässig framställning af aluminium i Frankrike.
Ofvan nämda mineral, som begagnas i Frankrike,
der aluminiumindustrin mest utvecklat sig,
kommer till största delen från Baux, af hvilken
fyndort det ock erhållit sitt namn bauxit. Det är
på en sjettedel när från kiselsyra fri lerjord. I
mån af behof pulveriseras det och blandas med
kalcinerad soda i förhållandet 8:5. Blandningen
upphettas derefter på bottnen af en flamugn. Allt
efter som temperaturen stiger, förlorar kolsyran sin
frändskap till natronet och bortgår, då lerjorden
med natronet ingår en förening, som är löslig i
vatten, medan det mineralet i ringa mängd åtföljande
Jernet frånskiljes genom filtrering. I det klara
filtratet inleder man kolsyra, som nu i köld åter
har benägenhet att förena sig med natronet. Dervid
utskiljer sig som en gelatinös massa lerjorden i
förening med vatten eller lerjordshydrat, som äfven
torkadt håller 30 till 40 procent vatten. Det till
aluminiets framställning behöfliga dubbelsaltet af
klornatrium och kloraluminium framställer man på
följande sätt. Man bereder af den erhållna lerjorden
och rent koksalt jemte fint pulveriseradt träkol
i bestämda blandningsförhållanden små bollar af
ungefär en knytnäfves storlek och upplägger dem
bredvid hvarandra, dock något åtskilda, i en retort
(se fig. 142). För att fullständigt förstå denna
figur blir det nödvändigt att förutskicka en
redogörelse för de kemiska processer, som försiggå
i denna retort. Denna blandning utsattes nämligen
under glödgningshetta for en ström af klorgas, hvilken
på grund af den frändskap, som råder mellan klor och
aluminium, tvingar lerjordens syre att skilja sig från
aluminiet och förena sig med det i blandningen befintliga
träkolet till koloxidgas, hvarefter syrets plats intages
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
