Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄVNADERS FÄRGNING. FÄRGÄMNEN.
523
Inom yllefärgningen förekomma ett mycket stort antal betfärger, nästan en fullständig
färgskala. Krombeta användes nästan uteslutande, antingen så, att ullen impregneras
före färgningen, eller också användes surt färgbad jämte ett andra bad med krombeta.
Dessa färger äro mycket beständiga och hava stor användning för konfektionstyger,
filtar, uniformskläde och i allmänhet för alla tyger, som skola undergå stark valkning
och böra kunna motstå solljusets inverkan. Huruvida kromsyran utövar ett skadligt
inflytande på ullhårets hållfasthet och elasticitet vid betfärgning, såsom ofta framhålles,
torde vara tvivelaktigt.
Ett salt, som funnit rätt stor användning inom färgeritekniken, ehuru det icke
kan räknas till betorna i egentlig bemärkelse, är glaubersalt, så väl för dess fysikaliska
som kemiska egenskaper. Detta salt är nämligen lätt lösligt i vatten, och en sådan
lösning har högre kokpunkt än vanligt vatten, högre ju större salthalten är. Vid många
färgningsprocesser är ofta en hög kokpunkt av stor vikt, i synnerhet vid anilinfärgning,
då nyanserna ofta endast bero av den värmegrad, varmed föreningen äger rum.
Glauber-saltet utövar även så till vida en egendomlig kemisk verkan, att det i färgbad, som
frigöra syror, upptager dessa och gör dem oskadliga för fibern utan att dock beröva
färgbadet dess sura egenskap.
e) Substantiva eller direkta färgämnen. De flesta av dessa
äro azoföreningar och erhålla sin egendomliga karaktär av de amidoföreningar, av vilka
de blivit beredda, i det att en fördubbling av första ledet i deras byggnad ägt rum.
Sålunda är t. ex. benzidin ett slags fördubblad anilin. Om anilin behandlas med
sal-petersyrlighet och därpå förenas med en viss mängd naftolsulfosyra, så uppstår ett surt
färgämne, som färgar siden och ylle men ej bomull. Tages i stället benzidin, så erhålles
färgämnet kongorött, som även färgar bomull. De fördubblade amidoföreningarna
bilda azokroppar av mycket komplicerad sammansättning. Efter kongorött, som var
det första hithörande färgämnet (uppfunnet 1884 av Bötticher), vilket befanns
direkt färga bomull, benämnes ofta hela gruppen kongofärger. Även benämnas de ofta
efter de aminer, av vilka de beretts, eller med godtyckligt uppfunna namn, såsom
ben-zidin-(Bayer), diamin-(Cassella), Columbia-(Berlin), dianil-(Höchst), oxamin-(Badische
Anilin- und Sodafabrik) färger m. fl. Uppfinnarverksamheten är på detta område så
livlig och de nya färgernas antal så stort, att uppfinnandet av lämpliga namn på
produkterna har svårt att hålla jämna steg därmed.
Såsom gruppnamnet, »direkta färgämnen», angiver, färgar hithörande färgämnen
utan beta och äro därför av stor betydelse särskilt för bomull. För linne äro de i
allmänhet icke tillräckligt äkta men lämpa sig däremot väl för siden och ylle, för vilka färgen
är betydligt mera äkta än för bomull. Vid färgning av bomull användes en
vattenlösning av det ifrågavarande färgämnet jämte kok- och glaubersalt, pottaska, soda m. fl.
salter och tvål eller såpa, vari kokas en halv till en timme, då godset är färdigfärgat.
Salterna utöva föga inflytande på färgtonen, men däremot hava de visat sig befordra
färgämnets inträngande i fibrerna. Somliga färger äro dock mycket känsliga för alkaliska
tillsatser, varför man vid färgningen skiljer mellan neutrala, svagt alkaliska och
alkaliska bad. De en gång använda färgbaden kunna efter erforderlig påbättring ånyo
användas. Mot yllevaror förhålla sig dessa färgämnen på samma sätt som de sura
färgerna. Man tillsätter syra i badet i form av ättiksyrad ammoniak, som vid kokning
sönderdelas, varvid ammoniak förflyktigas. Större betydelse hava dessa färgämnen
för vävnader, i vilka ingå såväl animaliska som vegetabiliska fibrer, enär båda slagen
färgas lika i badet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
