Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
BROBYGGNADER.
de på belastningens placering (fig. 1331), men de äro icke lämpliga för hastigt växlande
rörliga belastningar, enär permanenta lägeförändringar av konstruktionens olika delar
med åtföljande stötverkningar uppkomma i samband med ändringen av ledläget.
Förutom balken i sina olika varianter är bågen en viktig systemtyp. I motsats till
balken åverkar den sina murstöd — eller vederlag, som de bruka benämnas — med sneda
Fig. 1336. Dubbelspårig järnvägsbro för Statens järnvägar över Hammarbyleden vid Årsta holmar,
som i framtiden skall påbyggas med en övre våning för gatutrafik. Lyftbro för 32 meters fri
segel-höjd till vänster och 150-meters fackverksbåge av järn med 26 meters fri segelhöjd till höger.
Järnvägsbron ensam har kostat omkring 10,7 miljoner kronor — liksom Lidingöbron — för vilket pris
emellertid en kombinerad bro med dubbelspårig järnväg i nndre och gata i ett övre plan hade kunnat
byggas. Enbart ställningar för 150-meters bågen ha kostat omkring 750000 kronor.
krafter även, vid vertikal belastning och sålunda på ett ogynnsammare sätt. I gengäld
minska de sneda vederlagsreaktionerna påkänningarna i bågen. I stort sett kan man
sålunda säga, att i en balkbro överflyttas kostnad från underbyggnaden (murverken)
till överbyggnaden (balken), under det att i en bågbro den motsatta fördelningen äger
rum, så att överbyggnaden (bågen) blir billigare och underbyggnaden (vederlagen,
murverken) dyrare. Vid broar i flera spann och över djupa vatten med djupt liggande
fast grund är det i regel oekonomiskt att utsätta de höga pelarna för sneda krafter från
bågar och fördelaktigare att belasta dem centriskt
med i huvudsak vertikala krafter. Där fast grund
finnes, antingen i dagen eller på mindre djup under
terräng eller vattenyta, är bågen en gynnsam
broform, särskilt i sådana fall, då utrymmet
medgiver, att bågen förlägges helt och hållet under
brobanan. Liksom balkar utföras även bågar såväl
Fig. 1337. Hell Gate-bron i New York.
Fig. 1338. Flygfoto av Hell Gate-bron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
