Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Spårvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGAR INOM STADSSAMHÄLLEN. SPÅRVÄGAR.
745
Spårvägar.
Spåret. Som förut nämnts byggdes de första stadsjärnvägarna i gatans plan, och
konstruktionen av spåret överensstämde i huvudsak med spåret vid de vanliga
järnvägarna. Spåret försågs dock med ränna för hjulflänsen, vilken ränna åstadkoms
antingen genom användandet av en innanför liggande särskild räl eller genom att
rälshuvudet formades så, att i detsamma erhölls en ränna. Det sistnämnda sättet är det
numera vanligaste, och dessa gaturäler utvalsas i regel som fig. 1099 visar. Formen har
betingats dels av strävan att förlägga hjultrycket så rakt över rälshuvudet och foten
som möjligt, dels av önskan att kunna väl ansluta gatubeläggningen till rälen. Vidare
skall fotens form vara sådan, att såväl god inbäddning i gatan som möjlighet till stark
skarvförbindning erhålles. De båda rälssträngarna hållas på det bestämda avståndet
medelst mellan rälssträngarna gående plattjärn,
med bultar fästade vid rälslivet. Den normala
rälslängden är 15 å 18 meter, och rälerna skarvas
på vanligt sätt medelst särskilda skarvjärn.
Rälerna uppläggas däremot på många olika sätt.
Vanligen förläggas rälerna på en underbädd av
hårt stoppat grus, på stenfyllning, på betong
eller på hårdbränt tegel. Den nödiga
elastici-teten åstadkommes vid nämnda hårda underlag
genom inläggande omedelbart under rälen av
träplattor, asfalt eller dylikt. Spårets läge och
konstruktion sammanhänger intimt med
beskaffenheten av gatubeläggningen, vari spåret
är inbäddat. Varje rörelse hos spåret såväl i
höjd som i sidoled medför nämligen rubbning
eller rörelse hos gatubeläggningen å ömse sidor
om ’rälssträngen. Själva anslutningen mellan gatuplanet och rälen konstrueras och
ut-föres också olika vid olika gatubeläggningar. Gatan under och omkring spåret måste
för ett gott läge hos spåret vara väl dränerad.
Spårvägsrälerna tillverkas av götstål enligt bessemer- eller martinmetoden och
valsas. Vid spårvägar i städer med stor trafik användas räler av särskild styrka, som
erhållas genom tillsats av mangan eller titan i stålet, eller också tillverkas rälerna av
elektrostål.
På grund av den växande tågbelastningen och spårets läge erbjuder konstruktionen
av rälsskarven många svåra problem, sammanhängande därmed, att vid spårvägsspåret
väsentligt andra statiska och dynamiska förhållanden uppträda än vid det öppna j
ärnvägs-spåret. Detta beror åter därpå, att rälerna icke såsom vid järnvägarna å fri sträcka ligga
upplagda på tvärsliprar i elastisk ballast utan äro understödda under hela sin längd,
vilket också medför, att gaturälerna måste valsas med en avsevärt styvare sektion än vanliga
räler. Själva skarvförbindningen måste vidare göras så stark, att den förhindrar varje
nedböjning av rälsändarna. Då emellertid vid inträdande avnötning av skarvjärnen
en åtdragning av bultarna — varigenom skarvjärnet såsom förut är beskrivet åter pressas
intill rälen och sålunda effektivt uppbär densamma — icke är möjlig, på grund av att hela
skarven ju ligger inbäddad i gatan och alltså är oåtkomlig, så måste skarvjärnen vid
Fig. 1099. Gaturäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
