Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Verkliga mekaniska vagnar under 1500-, 1600- och 1700-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
Fig. 755. Jean Hautzch urfjädervagn.
Fig. 756. Isaac Newtons förslag till
ångvagn.
förslag utarbetade han
bättre 1680. Fig. 756
återgiver den på hjul
monterade klotformiga
ångpannan, i vilken ångan
genererades. Att märka är, att
ångmaskinen vid denna tid
ännu ej var uppfunnen.
Även Papin och
Save-ry, vilka på 1690-talet
upp-funno den atmosfäriska
ångmaskinen och förstodo att
använda denna för industriella ändamål, arbetade på idén att använda ånga för
framdrivande av vagnar, men såväl dessa som Robison i Glasgow, vilken 1759 redogjorde
för sin vän James Watt över sina planer att använda ånga för framdrivande av vagnar,
kommo ej längre än till blotta tanken.
Den förste som verkligen utförde en ångvagn var den franske officeren Nicolas
Joseph Cügnot. Cugnot, född i Lothringen 1725, var artilleriingenjör och en intresserad
mekaniker. Han konstruerade 1765 en liten ångvagn, vilken 1769 utfördes på
regeringens bekostnad. De första provkörningarna, i vilka krigsministern Choiseul deltog,
gå vo ej några gynnsamma resultat. Vagnen kunde
blott hållas i gång en kvarts timme, varefter det
erfordrades lika mycket tid för att åter få upp ångan
och man lyckades ej uppnå mer än 4 km hastighet pr
timme. Trots de ogynnsamma resultaten insågo
vederbörande vagnens stora utvecklingsmöjligheter,
och Choiseul uppdrog åt Cugnot att bygga en ny
betydligt större vagn, vilken skulle användas för
transport av större kanoner. År 1770 var denna
vagn, »fardier å vapeur», färdig för försök. Den finnes ännu bevarad i Conservatoire
des Arts et Métiers i Paris och återgives i fig. 757. På tre hjul vilar en grov ram av
tunga ekbjälkar. Framtill hänger fritt i en smidesjärnsgaffel ångpannan, utförd i en
sådan form som brukades vid de första ångmaskinerna. Bakom denna stå två,
nedtill öppna, alltså enkelverkande cylindrar av brons med 33 mm diam, och 330 mm
slaglängd. Kolvstängerna verka förmedelst spärrar på spärrhjul drivande på det främre
hjulet, vilket tjänstgör som drivhjul. Ångan fördelas genom en mellan cylindrarnas övre
Fig. 757. Nicolas Joseph Cugnots ångvagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
