Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg - Trä- och kompositfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1048
SKEPPSBYGGNAD.
fartygets leverans provtur företagas, varunder särskilt maskineriet får visa, vad det
kan prestera och om den kontrakterade farten uppnås.
Småbåtar av järn kunna, om formen är lämpligt avpassad och det gäller
tillverkning i standardutförande, byggas på mallstommar, sammansatta av spantschabloner.
Fig. 1321 visar fabrikation av livbåtar hos Welin Marine Equipment Go. i New York
enligt detta system. De bockade, galvaniserade plåtarna läggas över mallstommar och
nitas där till varandra, stävarna och kölen, vilka senare äro gjorda i ett stycke, ett böjt
plattjärn. Förutsättningen för de fasta mallstommarnas användbarhet är naturligtvis
sådan båtform, att skrovet ej kan fastna på stommen. Sedan skrovet losstagits, förses
det med en bastant relingslist av trä samt inredning. Spant förekomma icke, utan
bordläggningen hålles ut tillräckligt på grund av sin styvhet, den kraftiga relingslisten,
tvärgående säten o. dyl.
Trä- och kompositfartyg.
Det senare uttrycket avser skrov, vari både trä och järn ingå i större utsträckning.
Ett kompositfartyg har i regel träbordläggning på järnspant och däcksplankor på
järnbalkar. Men även på vanliga träfartyg förekomma åtskilliga metalldelar, så-
Fig. 1322. Längdsektion av medelstort träfartyg.
som knän och beslag, bultar, klinknaglar och spikar av järn, koppar, brons, mässing
eller andra legeringar. Ett träfartygs viktigaste byggnadsdelar äro desamma som på
ett järnfartyg, ehuru den konstruktiva utformningen till följd av det ingående
materialet blir väsentligt olika. Bland de huvudförbandsdelar, som återfinnas, märkas köl,
stävar och spant, balkar och stöttor, kölsvin och vägare, bordläggning etc. På
träfartyg, som byggas här i Norden, användes helst ek till köl, stävar och spant, furu till
bordläggning, däck m. m., gran till master, rundhult, åror o. dyl. I andra länder anpassas
materialet efter där tillgängliga träslag. På segel- och motorjakter och en del mindre
båtar förekommer ofta mahogny, pine (amerikansk furu), spruce, etc. i stället för eller
i kombination med svenska träslag.
Fig. 1322 visar en längdgenomskärning av ett tvåmastat segelfartyg med
klipperstäv och avrundad häckakter, fig. 1323 en tvärsektion av ett äldre brittiskt linjeskepp
och fig. 1324 en tvärgenomskärning av ett medelstort lastfartyg av amerikansk
byggnadstyp, den senare utmärkande sig genom att garneringen är betydligt tjockare än
bordläggningen och genom en extra kraftig konstruktion av mittelkölsvinet. Det
vanliga europeiska byggnadssättet åter karakteriseras av att långskeppsstyrkan
huvudsakligen förlägges i själva bordläggningen, såsom på fig. 1323, där denna t. o. m. är lagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
