Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
SKEPPSBYGGNAD.
stråken. Plåttjockleken hos de flesta stråken minskas
i regel mot fören och aktern. Bordläggning och
spant kunna anbringas på en del varierande sätt,
varav de vanligaste framgå av fig. 1294. 1 visar
ytter- och innerstråk med mellanlägg under
ytterstråken vid spanten. Mellanläggen bestå av smala
plåtremsor, som nitarna genom bordläggning och
spant samtidigt hålla fast. Detta system har länge
använts och ger starka och täta skrov. II kallas
jogglad bordläggning och kännetecknas av att plåtarna
nära kanterna förses med en ansats av samma höjd
som plåttjockleken. Vanligen jogglas blott vartannat
stråk, på sätt figuren visar. Genom detta system
slipper man ifrån mellanläggen vid spanten, vilket
betyder en avsevärd viktsbesparing jämfört med I —
minskningen i vikt beräknas för ett 100 m långt
fartyg till omkring 25 ton. En nackdel, som brukar
framhållas beträffande II, är att nitarna gärna bliva
mera påfrestade vid fartygets rörelse i sjögång än
enligt I, varför naglar på fartyg med jogglad
bordläggning skulle behöva ersättas i större utsträckning än
annars. Starkt böjda och särskilt dubbelkrökta plåtar
äro svåra att joggla och läggas därför hellre med
mellanlägg. III visar klinkbordläggning med kilformade
mellanlägg vid spanten. Sådana mellanlägg äro
besvärliga i tillverkning, och systemet användes sällan.
Ett enstaka klinkstråk förekommer dock emellanåt
och kan vara av fördel, om man önskar att
kölplåten, slag- och berghultstråken skola vara ytterstråk
samt bredderna på övriga stråk då icke lämpa sig
överallt för omväxlande ytter- och innerstråk. IV
kan benämnas slät bordläggning. Stråken stöta
härvid stumt emot varandra och förenas med hjälp av
längsgående strimlor på innersidan. Då även
mellanlägg behövas vid spanten, blir konstruktionen tyngst
liksom ock dyrast av samtliga system. Den erhållna
släta ytan gör, att systemet stundom föredrages ovan
vattenlinjen för utseendets skull och under densamma
för att minska friktionsmotståndet i vattnet. Slät
bordläggning förekommer på en del isbrytare samt
ibland på lustjakter med järn- eller annan
metallbord-läggning men ytterst sällan eljest. V är bordläggning
på jogglade spant, ett system som medför samma vinst
som jogglade plåtar, d. v. s. mellanläggen vid spanten
bortfalla, varigenom vikten blir mindre. Spanten
förses härvid med ansatser, motsvarande plåtarnas
tjocklek. Såväl alt. V som II begagnas mycket på handels-
Fig. 1295. Schematisk utbredning av bordläggningen till ett tvåpropellerfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
