Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Krigsfartyg av Gösta Hartzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974
SKEPPSBYGGNAD.
Krigsfartyg.1
Världskrigets många sjöoperationer med skilda krigsfartygstyper och mellan ofta
så gott som jämspelta motståndare, gåvo de större marinernas myndigheter en mängd
nya och rika erfarenheter beträffande krigsfartygs konstruktion och byggnad. Med
skyndsamhet och energi började man därför redan under krigets gång att ändra och
modifiera nykonstruktionerna, allt efter som erfarenheterna vidgades. Som exempel
kan nämnas, att den bekanta brittiska slagkryssaren »Hood» var i princip färdigritad,
då Nordsjöslaget utkämpades. Tre månader därefter voro ritningarna radikalt
förändrade. Att de krigförande staternas mariner så småningom drogo sig för att stapelsätta
större krigsfartyg, vilka inom kort blevo omoderna och kanske aldrig kunde hinna
färdigställas för att deltaga i en drabbning, är därför mindre att förvåna sig över. Så
snart man emellertid hunnit överblicka och genomdiskutera världskrigets samlade
lärdomar på detta område, påbörjades ett intensivt nybyggnadsprogram av större
krigsfartyg i skilda stater, och det såg en tid ut, som om kapprustningarna före 1914 skulle
börja ånyo fastän i betydligt större skala och med mångdubbelt ökade kostnader, då
Washingtonkonferensen satte en hämsko på denna utveckling, åtminstone vad slagfartygen
beträffar. — Det kan i stort sett sägas, att de gamla grundprinciperna för
sammansättningen av en flotta och det tekniska utförandet av de däri ingående fartygstyperna
väl hävdades av de nya erfarenheterna. Artilleriet, skyddat bakom pansar, intager
sålunda alltjämt sin gamla rangplats som offensivvapen för slagfartygen, medan
sjövärdighet och hög fart äro huvudkraven å kryssare och jagare, samt förmågan att göra
sig osynlig är undervattensbåtens mest utmärkande egenskap. Fartygstypernas
uppgifter hava endast mer preciserats, och samtidigt i någon mån modifierats genom
utvecklingen av torpeder och minor samt genom tillkomsten av nya offensivvapen, såsom
luftstridskrafter och giftgaser. Då man betänker, att vid nykonstruktion av
krigsfartyg hänsyn även måste tagas till sjövärdighet och beboelighet under olika
klimatiska förhållanden samt till besättningens berättigade krav på ökad bekvämlighet, så
förstår man vilka stora fordringar, som numera måste ställas både på den enskilde
konstruktören och på ledaren, som har att sammanställa och inordna vitt skilda
önskemål och omsätta desamma till ett harmoniskt helt: det moderna krigsfartyget. För
de större marinerna tillkommer därjämte hänsynen till de restriktioner,
Washingtonkonferensen ålagt dem.
Slagskepp och slagkryssare. Slagfartygen — engelsmännens »Capital ships»
—utgöra alltjämt den kärna, kring vilken övriga fartygstyper i en flotta gruppera sig. Den
allt dominerande egenskapen är deras artilleristiska styrka. Vid
Washingtonkonferensen bestämdes, att kanonernas kaliber ej får överskrida 40.6 cm. Man föreställer sig
gärna, att projektiler på 4 dm i genomskärning skulle vara den yttersta gräns, till vilken
vapentekniken överhuvud taget kunde komma, men planer hava tydligen varit uppe
på införandet av ännu större kanoner, vilket otvivelaktigt måste hava medfört enorma
kostnader. För närvarande finnas tillsammans sju fartyg, bestyckade med dylika
jätte-kanoner, varav tre slagskepp tillhöra Förenta staterna, medan Japan och
Storbritannien hava vardera två.
Slagskeppens grova artilleri uppställes vanligen så, att två eller tre kanoner föras
tillsammans i väl bepansrade rörliga torn, placerade i fartygets mittlinje för och akter.
Denna avdelning är författad av mariningenjör Gösta Hartzell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
