- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
907

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STYRNING.

907

genom försummande av »friktionskomposanten» R, räkna Msv lika med produkten av
R:s mot rodret vinkelräta komposant, Rn, och avståndet från tyngdpunkten G till
nämnda komposants riktningslinje, d. v. s. Msv = Rn’GN.

Redan då ett fartyg rör sig på »rät köl» och i lugnt vatten, är det svårt att med
empiriska metoder eller ens med hjälp av polarkurvor o. dyl. någorlunda säkert kunna
beräkna kraften R:s storlek och
angreppspunkt, eller rodrets
tryckcentrum, dels emedan
medströms-förhållandena äro mycket
varierande vid olika skrovform och
hastighet, dels enär akterut arbetande
propellrar och andra
framdrivnings-organ i hög grad förändra
vattenströmningen i rodrets närhet. Det
är därför mindre förvånande, att
äldre, huvudsakligen på
matematisk-hypotetisk väg gjorda försök
att beräkna trycket på ett roder,
liksom dettas största verkan, ofta
blivit ganska vilseledande. Vid
dessa approximativa metoder har
det varit brukligt att likställa
rodrets tryckcentrum med den i
vattnet nedsänkta roderytans
tyngdpunkt samt att anse det på visst
sätt beräknade rodertrycket, K
(som på fig. 1153 närmast kan
jämställas med Rn), verkande
vinkelrätt mot rodret i nämnda punkt.
Bland använda dylika
rodertrycks-formler må här de av
Midden-dorf och Joessel uppställda
omnämnas. Middendorfs formel lyder:
K = k’V2, sin2 m • Y, där K =
rodertrycket i kg; k = 15.8 för
propellerfartyg och 13.3 för
hjul

fartyg; v — fartygets hastighet i knop; co — rodervinkeln; Y = rodrets
undervattens-k • v2 • sin co • Y
area (projicierade) i kvm. Joessels formel åter har utseendet: K — ~–––- :–-, där

r J ’ 0.2 + 0.3 • sxn co

beteckningarna hava samma betydelse som i Middendorfs, med undantag av att
koefficienten k för enpropellerfartyg kan sättas omkring 11, för tvåpropellerfartyg till
5.3. Samtidigt anger Joessel tryckcentrums horisontalavstånd från rodrets
vridnings-axel till d = (0.2 4- 0.3 • sin co) • b, där b = rodrets bredd. Han erhåller därigenom
rodermomentet (Mr), d. v. s. det för styrmaskineriets beräknande erforderliga vridande
momentet på roderaxeln till: M r — K- d — k-v2, sin co’ Y ’b.

För bestämning av rodertrycket vid moderna maskinfartygstyper anses Joessels
formel komma verkligheten betydligt närmare än Middendorfs, ehuru, som sagt, ingen-

Fig. 1154. Vanligt roder till enpropellerfartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0917.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free