Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1153. Schematisk
framställning av rodrets verkan.
starkare verkan uppnås genom bromsning (backning) med årorna på motsatta sidan.
Man kan på sistnämnda sätt t. o. m. få en båt att rotera på stället. Analogt härmed
kan vid tvåpropellerfartyg i regel en kraftig svängningsverkan erhållas genom att blott
låta den ena propellern arbeta, och ännu kraftigare genom att låta den ena arbeta »fram»,
den andra »back». Skära axlarnas centrumlinjer varandra nära lateralplanets tyngdpunkt,
reduceras dock propellrarnas verkan i sistnämnda avseende i hög grad.
I de flesta fall utföres emellertid styrningen med
hjälp av ett akterut i vattnet nedsänkt vanligt roder, ett
ganska platt organ, som kan vridas i olika lägen.
Rodrets vridningsaxel är oftast vertikal och belägen i
fartygets medelplan. Då rodret är inställt i detta plan, bör
det släppa vattnet så lätt som möjligt och bidraga att
hålla fartyget i rätlinig kurs. Lägges rodret åter i en
viss vinkel (co på fig. 1153) börjar fartyget svänga — n. b.
det har tillräcklig hastighet eller s. k. »styrfart». Enligt
fig. 1153 kan rodrets svängande verkan på fartyget
förklaras på följande sätt. Till följd av rodrets sneda läge
ändras akteröver vattenströmningen i förhållande till
fartyget så, att ett relativt övertryck uppstår på
rodrets föröver vända sida och ett relativt undertryck på
dess motsatta. Oavsett storleken hos de på grund av
fartygets framåtrörelse förefintliga tryckvariationerna i
vattnet äro nyssnämnda tryck- och sugverkningar på
rodrets båda sidor på bilden angivna med kraftiga
plus-och minustecken. Den resulterande kraften, R, på rodret
tänkes uppdelad i två komposanter, Rx parallell med
fartygets medelplan, Ry vinkelrät däremot. Den förra
verkar tydligen huvudsakligen hämmande på farten, den
senare vill föra över fartygets akter åt motsatt håll,
som rodret står åt. Vattnets sido motstånd gör sig då
gällande, och en viss tryckökning uppstår på
babordssidan jämte en motsvarande sug verkan om styrbord —
på figuren markerat med mindre plus- resp, minustecken.
Resultatet blir en kraft 8 på fartyget, vilken i det
närmaste kan tänkas lika stor som Ry och gå genom
lateralplanets tyngdpunkt. Kraftparet Ry8 strävar då
att svänga fartyget medsols (uppifrån sett). Då svängningsrörelsen hunnit göra sig
märkbar vid fören, kan där som sekundärverkan ett visst relativt övertryck vid
styrbords bog och ett motsvarande relativt undertryck vid babords tänkas uppstå.
Frånsett sistnämnda svängningsrörelsen motverkande fenomen skulle det primära
vrid-ningsmomentets (Msl) storlek vara Ry • (d • cos co 4-1), där d är avståndet mellan
rodrets tryckcentrum och vridningsaxel samt l avståndet från sistnämnda axel till centrum
för fartygets sidomotstånd, d. v. s. approximativt lateralplanets tyngdpunkt. I
realiteten torde detta centrum ligga något akter om lateralplanets tyngdpunkt. Det har
hittills varit vanligt att vid roderberäkningar jämställa ifrågavarande centrums läge
(horisontellt sett) med fartygets tyngdpunkt (G) samt att räkna svängningsmomentet
(Msr) lika med produkten av kraften R och perpendikeln GP mot R:s förlängning, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
