Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1108. Anordningar vid schablonformning av propellrar.
70 % nickel och 30 % koppar, har på grund av goda hållfasthets- och
rostbeständig-hetsegenskaper vissa förutsättningar som propellermaterial.
Tillverkningen av propellrar, och framförallt av helgjutna sådana, underlättas
väsentligt, om bladens trycksidor hava skruvytform, d. v. s. konstant stigning.
Schablonformning kan här med fördel tillämpas och ställer sig särskilt gynnsam vid så stora
gjutpjäser, som propellrar ibland kunna vara — det förekommer dylika med upp till
8 m diameter och 20 tons vikt. Vid sådan formning av bladen begagnas en schablon,
som på samma gång den
kan svängas kring en
vertikal stång är förskj utbar
i höjdled (fig. 1108).
Alltefter propellerns
konstruktion inställes schablonens
undre raka kant, vilken
motsvarar generatrisen
till bladens trycksidor,
vinkelrät eller lutande i
förhållande till
centrumstången. För styrning
av schablonens
underkant användas mallar,
tillverkade av
triangulära plåtar med passande
stignings vinkel (d’)> lika
många som antalet
pro
pellerblad och bockade till en krökningsradie något större än —. Dessa
stignings-mallar placeras, som bilden visar, koncentriskt kring den vertikala stången. Genom
att vid formning till större propellrar balansera strykschablonen med en motvikt och
medelst en rulle låta den röra sig på stigningsmallen blir schablonen mycket lättrörlig.
Utrymmet mellan stången och stigningsmallarna utfylles på lämpligt sätt med murverk
och formlera, varefter underformens avsvarvning med schablonen följer, så att de önskade
skruvytorna erhållas. Sedan underformen torkats, uppmärkas bladens konturer och
mittlinjer, varjämte ett antal cylindriska snitt ritsas. Längs de sistnämnda anbringas
s. k. tjockleksmallar, liksom stigningsmallarna av plåt, och motsvarande resp,
cylinderskärningar av bladen (jfr fig. 1101). Genom utfyllning med formlera till överkanten av
tjockleksmallarna och avputsning av ytorna, vilka motsvara bladens sugsidor, har man
erhållit en modell, som kan användas för formning av överflaskan. När denna blivit gjord
och avlyft, borttagas tjockleksmallarna jämte den påfyllda mellanleran från den
schab-lonerade underformen, varefter överflaskan ställes på, och formen på vanligt sätt
klar-göres för gjutningen.
Propellrar utföras dels i helt stycke, dels i delar med antingen vid na vet fastskruvade
blad eller med vridbara blad. Särskilt på större propellrar äro löstagbara blad ganska
vanliga. Därmed vinnes att skadade blad lättare kunna repareras än bladen på
helgjutna propellrar; dessutom är det enklare att påsätta reservblad än hela
reservpropellrar. Bladen fästas medelst grova pinnbultar (fig. 1103), vilkas i försänkningar
placerade muttrar täckas med plåt eller kringfyllas med cement, så att navet får en jämn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
