- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
742

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - De första ångbåtarna och järnskeppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

742

SKEPPSBYGGNAD.

Fig. 976. Båt, framdriven med skovelhjul eller segel,
konstruerad av Patrick Miller på 1780-talet.

medelst linor och linskivor från maskinen. Hull, som närmast med sin båt avsett att
bogsera andra fartyg in och Ur hamnar vid ogynnsamma vindar eller stiltje, fick
tydligen icke mycken glädje av uppfinningen, ty efter de försök med båten, som skola hava
gjorts på floden Avon, tycks systemet hava utdömts såsom opraktiskt och övergivits.

Från denna tid började man alltmera allvarligt sysselsätta sig med
framdrivnings-problemet. Olika försök att använda ångan som kraftkälla gjordes i Frankrike, där på
1770-talet både artillerikaptenen
Auxiron och fabrikör Périer
liksom ock markis Joffroy
üpp-funno och experimenterade med
ångbåtar, vilka samtliga försök
emellertid också synas hava slagit
mindre väl ut.

Impulsen till den första
praktiskt användbara maskinbåten kom
i stället från skotten Patrick
Miller, vilken efter att som bankir i
Edinburgh hava förtjänat en större
förmögenhet, sysselsatte sig med
maritima uppfinningar. Han byggde
under åren 1786 och 1787 flera
experimentbåtar med två eller tre
smala skrov, försedda med ett
gemensamt däck och med
skovelhjul, vilka drevos runt av
människo-eller vindkraft (fig. 976). Millers
största och mest lyckade båt av
detta slag hade två underskrov och
mätte en längd överallt av 30.5 m
med en största bredd av 9.5 m.
Mellan underskroven fanns en c:a
2 m bred öppning, där skovelhjulen,
som voro tandemkopplade,
placerats. Varje hjul drevs medelst Ut-

växling från ett gångspel på däck. Med 30 man vid spelen gjorde båten 4.3 knop.
Anordningar funnos för att höja hjulen över vattenytan, då seglen begagnades. Denna
båt omtalas hava gjort en lyckad färd över Nordsjön och till Stockholm, under vilken
resa den också skall hava varit utsatt för mycket hårt väder. Även vindmotorer liksom
olika slags spel och vinschar för skovelhjulens drift försöktes av Miller.

Under det Miller var sysselsatt med nyssnämnda experiment blev han tillrådd att
försöka använda ångkraft för framdrivningen och fördenskull tillkalla en landsman,
bergsteknikern William Symington, som skulle hava hittat på ett nytt slags ångmaskin.
Sedan samarbetet påbörjats och konstruktioner gjorts, byggdes en dubbelbåt, liknande
Millers tidigare, men där ångpannan var placerad på det ena, maskinen på det andra
underskrovet (fig. 977). Maskinen var en tvåcylindrig »atmosfärisk» dylik med de vertikala
cylindrarna, 100 mm i diameter, öppna uppåt. Skovelhjulen drevos medelst kedjor
från en ovanför maskinen belägen axel. Sedan en del försök blivit gjorda med denna båt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free