- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
370

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilloppets driftsinrättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

VATTENBYGGNADER.

Fig. 446. Ståndrör med hävertanordning.

Fig. 447 visar schematiskt en anläggning med. svalltorn. Den egentliga behållaren
förlägges, såsom framgår av bilden, med sin botten på visst djup under lägsta
vattenytan vid intaget, under det att behållarens överkant förlägges på viss erforderlig höjd
över högsta vattenytan. När kraftstationen är i gång, uppstå fallförluster i den långa
tubledningen, varför vattenytan i svalltornet inställer sig så mycket lägre än vid
intaget, att höjdskillnaden mellan dessa vattenytor motsvarar fallförlusterna i tubledningen.
Om nu belastningen i kraftverket plötsligt minskas, stänger den automatiska regulatorn
turbinöppningarna i erforderlig grad, och den del av det i tuben framrinnande vattnet,
som icke förbrukas av
turbinen, tryckes upp i
svalltornet. Vore icke behållaren
rymligare än stigröret, skulle
vattenpelaren stiga icke blott
till jämnhöjd med vattenytan
vid tubens inlopp utan
mycket högre på grund av den
levande kraft, som det i
tuben med stor hastighet
framrinnande vattnet besitter.
Om behållaren gives en
lämp

ligt avpassad area, kan den emellertid mottaga relativt stora vattenmängder utan allt
för stor höjning av vattenståndet. Vattenståndsvariationerna i densamma kunna
således hållas inom rätt snäva gränser, vilket å sin sida medför en önskvärd
begränsning av tryckvariationerna i tuben till båtnad för såväl tubledningen som
turbin-regleringen.

Å andra sidan är av vikt, att det under rådande låg belastning i kraftstationen i
svalltornet magasinerade vattnet finnes till hands vid plötsligt inträffande ökning av
belastningen för tillgodoseende av det rikligare behovet av drivvatten, intill dess att
vattenhastigheten i tubledningen uppnår den storlek, som svarar mot verkets ökade
vattenkonsumtion.

Vid kraftverk med mycket höga fallhöjder kunna svallbassänger självfallet icke
ifrågakomma. För driftstryckets reglering inrättas vid dessa i stället tryclcregulatorer,

Fig. 447. Schematisk bild genom högtrycksanläggning med svalltom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free