- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
95

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inre vattenvägar, av P. G. Hörnell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INRE VATTENVÄGAR.

95

ett år kan hava bildats en ö, där vattendjupet året förut varit större än på något annat
ställe i floden o. s. v.

Ehuru kanalen sålunda för de flesta torde framstå såsom det mera krävande av
de båda företagen, ger en opartisk värdemätning av arbetsprestationerna ofta vid
handen, att flodregleringen varit förenad med de större svårigheterna, svårigheter, vilkas
orsak ligger däri, att lagarna för vattnets förmåga att transportera slam och att åverka
materialet i flodbädden äro synnerligen invecklade. Vid vissa hastigheter plöjer
vattnet djupa fåror i flodbädden och underminerar stränderna, vid andra förmår
strömhastigheten ej längre motverka tyngdkraften. I vattnet förefintligt fast material
avlagrar sig, bildar bankar och trösklar, som i sin tur förorsaka nya
strömningsförhållan-den. Här kan naturligtvis ej komma i fråga, att närmare undersöka dessa problem,
vilka kunna räknas till de svåraste inom väg- och vattenbyggarens arbetsfält. Dock må
göras ett försök att giva dem någon belysning, så att läsaren ej är fullständigt
främmande för ändamålet med de regleringsanordningar
han möjligen blir i tillfälle att se.

Regleringen av en flod kan tjäna flera syften:
agrikulturella, vattenkrafttekniska, hygieniska och
trafiktekniska. Här kommer endast att tagas hänsyn
till regleringsarbeten i trafiktekniskt syfte.

För att kunna trafikera en flod förutsättes framför allt tillräckligt vattendjup.
Är det fråga om regelbunden trafik, framstår dessutom såsom ett önskemål, att
flod-fårans botten förändras så obetydligt som möjligt. Redan med kännedom om det
vattenstånd, som för tillfället råder, bör kaptenen kunna nöjaktigt beräkna huru djupt
det är i flodens olika delar. Annars tvingas han att vid varje resa iakttaga den största
försiktighet, att undersöka vattendjupet i alla riskabla passager och att föra fram
fartyget med så obetydlig hastighet att den grundstötning, som i varje ögonblick kan
befaras, ej blir allt för olycksdiger. Av dylika förhållanden karakteriseras, den dag som
är, trafiken på Volga. Vissa sträckor passeras mycket långsamt, under det att vid
fartygets förstäv en, ibland två män med långa störar undersöka djupet, som rapporteras
till kommandobryggan: »två komma tre, två komma fyra, två komma fem, en komma
komma åtta — sakta! — en komma tre––––––».

Endast undantagsvis förekomma i naturliga floder långa, raka och jämnbreda
sträckor. Floder i bergig terräng slingra sig fram i många oregelbundna bukter. Än
forsar vattnet fram i kompakta massor genom djupa, trånga klyftor; än breder det ut
sig över en flodbädd av ansenlig vidd, där större och mindre stenblock dela strömmen
i flera grenar. Utnyttjandet av en dylik flodsträcka för transportändamål förutsätter
i regel uppdämning och anordnande av slussar. Genom uppdämningen indelas floder i
sträckor med ringa lutning och stor genomströmningsarea, vilket har till följd, att
strömhastigheten blir så obetydlig, att den ej längre lägger hinder i vägen för fartygens
framförande. Vid de i förening härmed skapade koncentrerade vattenfallen anordnas ofta
kraftstationer, i vilka nyttiggöres det vatten, som ej behöver tagas i anspråk för
sluss-ningen av fartyg.

Floder i lös mark hava vanligen ett mera likformigt lopp. Dock äro raka sträckor
jämförelsevis sällsynta. I avlagrad mark har floden ganska ofta det utseende, som
schematiskt åskådliggöres av fig. 106. D. v. s. höger- och vänsterkurvor omväxla i
oavbruten följd. Ibland svänga bågarna ut till större avstånd från flodens huvudriktlinje,
varigenom kan uppstå en mycket avsevärd förlängning av avståndet flodledes mellan

Fig. 106.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free