- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
94

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inre vattenvägar, av P. G. Hörnell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

VATTENBYGGNADER.

genomgrävdes utskjutande strandområden. Med slussar försedda kanaler anordnades
vid sidan om höga fall och flera på varandra följande forsar, jfr fig. 105. Floderna
började sålunda kanaliseras. Den dag, som är, har det stora flertalet livligt trafikerade
floder genom anordningar av dylik art undergått en sådan förändring, att de numera
kunna räknas till grupp 3. Såsom dylika floder kunna betecknas Göta älv, Oder, Elbe,
Weser, Schelde, Rhen, Seine, Rhöne, Donau, Mississippi, St. Lawrence, Nilen m. fl.
för varutransporten synnerligen viktiga floder.

Med kanaler i egentlig mening, grupp 4, avses sådana vattenvägar, som till större
delen av sin längd äro utgrävda i fast mark, resp, utsprängda i berg eller utförda i form
av akvedukter. Många av dem hava betingat mycket dryga kostnader, varför de
kunnat komma till stånd endast där man haft anledning påräkna uppkomsten av en stark
trafik. De kunna särskiljas i två grupper: kanaler som med varandra förena viktiga
flod- och kanalsystem samt kanaler vilkas uppgift är att väsentligt förkorta avståndet
sjöledes mellan olika världshav, resp, mellan från världshaven djupt inskurna bukter.
Till den förra gruppen kan räknas t. ex. Rhöne-Rhenkanalen, som förenar den i
Medelhavet utfallande floden Rhöne med den nordvästeuropeiska kontinentens flod- och
kanalsystem. Till den senare gruppen höra bl. a. Suezkanalen mellan Medelhavet och
Röda havet, Panamakanalen mellan Atlanten och Stilla havet samt Kielkanalen
mellan Östersjön och Nordsjön.

Liksom vid floder har det vid insjöar förekommit, att det naturliga vattendjupet
ej varit tillräckligt stort för de fartyg, av vilka man önskat betjäna sig. Den
erforderliga ökningen av vattendjupet har därvid åstadkommits genom upprensning eller
genom reglering av vattenytans höj dläge, ibland genom upprensning i förening med
reglering.

Ofta föreligger behov att öka det naturliga vattendjupet även vid inloppet till
hamnar, särskilt om hamnarna äro belägna vid mynningarna av stora floder. För att
från havet angöra Shanghai måste fartygen passera över bankarna i
Yangtzemynnin-gen. Dessa bankar, som äro belägna i själva havsbandet, förflytta sig utåt i samma mån
som floden transporterar ned till havet nya mängder slam. Lägsta vattendjupet över
bankarna är c:a 5 m. Det beräknas, att till hamnen framdeles kommer att behöva
införas fartyg, krävande 12—15 m vattendjup. Den häremot svarande, uppmuddrade
infartsleden kommer att sträcka sig 40—60 km ut mot öppet hav. En dylik farled kan
betecknas såsom övergången mellan inre och yttre vattenvägar. Ur ingenjörteknisk
synpunkt kan den så till vida hänföras till de inre vattenvägarna som dess
åstadkommande och underhåll äro förenade med svårigheter av ungefär samma art som de
svårigheter, vilka måste övervinnas vid kanaliseringen av slamförande floder.

En kanalbyggnad lämnar påtagliga vittnesbörd om byggmästarens förmåga att
handlägga sina uppgifter, särskilt om i kanalen förekomma vidlyftiga anläggningar
för övervinnandet av höjdskillnaderna mellan olika kanalsträckor. De mäktiga
murarna, slussportarna, mer eller mindre fulländade manövreringsanordningar m. m. låta
även lekmannen förstå, att företagets planering och utförande krävt både omsorg och
insikt. En reglerad flod däremot, vars vatten flyter sakta fram mellan jämna slänter,
lämnar den oinvigde i fullständig oförståelse för vilket arbete det kan hava krävt att
åstadkomma detta hyfsade skick. Lekmannen kanske icke ens anar, att floden tidigare
varit orsak till ständiga bekymmer, att högvattnet översvämmat bräddarna och
åstadkommit förödelse på milsvida avstånd, att urskärning och avlagring växlat, så att
floden aldrig haft samma utseende under två på varandra följande perioder, att under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free