Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Thanatos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reste han hem. Från sin dödsbädd skrev han: »Vi ha
talat om döden. Döden är intet märkvärdigt. Den är
en fortsättning av livet. Nu säger doktorn att jag
skall dö inom en månad, ty han är ärlig och min vän.
Jag skall visa mig för dig någon gång, om det finns
möjlighet. Du sade att det skulle vara abnormt, om
naturen tilläte rädsla. Rädsla kan endast en frisk
människa känna. Ju sjukare en människa är, desto
modigare blir hon. Och den som står alldeles inför döden,
som jag, har blivit så fint preparerad av Gud, eller
vad du vill kalla honom, att all fasa och allt lidande,
som säges föregå döden, helt enkelt är borta. Jag ser
in i något fast, vitt, orörligt. Jag längtar icke dit,
men jag går dit.»
Han dog, men han visade sig icke för mig efteråt.
Han står som en av de bästa pojkar jag träffat, ljus
och vild och ärlig.
Gamla militärer, som haft något att göra med
Kronprinsens husarer, påminner sig möjligen denna
yngling. Det var han som skrev den vackraste dikten,
som lästes upp vid något jubileum, som detta
regemente firade mot slutet av 80-talet. Husarer som rida
mot döden.
Men Döden, som jag skulle skriva om! Vad är
Döden?
Kort efter min väns död vistades jag som
informator i en familj i södra Västergötland. Jag hade
fruktansvärt ledsamt, men där fanns ett bibliotek, som jag
dök in i, och detta blev grundläggande för min framtid
och livsåskådning. Jag hittade en amerikansk tidskrift
från den tid då Fredrika Bremer härjade i U. S. A.
Där funnos vackra gravyrer, berättelser om indianer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
