Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyska centralförbunden och det
socialdemokratiska. partiet, vilka redan från början i tjockt
och tunt gick samman med den kejserliga
regeringen och gjorde den alla möjliga tjänster
för krigets genomförande blev däremot Freie
Vereinigung deutscher Gewerkschaften,
Anarehistisehe Federation Deutsehlands och några
smärre pacifistiska sammanslutningar genast
undertryekta och deras press indragen. De var
de enda som vid denna, det allmänna
vanvettets tid, uppträdde som motståndare till
kriget och måste betala sitt pris därför, Den lilla
rörelsen kunde från och med nu bara driva en
begränsad illegal och underjordisk verksamhet,
och det var huvudsakligen Fritz Katers
förtjänst att organisationen hölls samman och
icke blev fullständigt tillintetgjord. Han
gjorde många vågade insatser utan att göra något
väsen av det. Endast härigenom blev det möj-
ligt att rörelsen åter kunde uppta sin
verksamhet så snart den kejserliga regeringen bröt
samman.
edan i december 1919 utkom i Berlin det
första numret av ”Syndikalist”. Från och
med nu’ tog rörelsen ett starkt uppsving, som
man kunde vänta i denna revolutionära tid.
På grund av anslutning från några andra
radikala fackgrupper ändrade Freie
Vereinigung deutscher Gewerkschaften sitt namn på
kongressen i Diisseldorf (1920) till ”Freie
Arbeiterunion Deutschlands” (Faud), «vilken
nu hörde till de mest aktiva
sammanslutningar som 1922 grundade Internationella
Arbetar-Associationen. ”Syndikalist” trycktes vid denna
tidpunkt i 80.000 exemplar, den högsta
upplaga som en frihetlig tidning någonsin uppnått
i Tyskland. Dessutom disponerade rörelsen
över en del lokala blad, som utgavs av
industrifederationerna, och till och med en tid över
en daglig tidning, som utkom i Disseldorf.
Dessutom månadstidskriften Internationalen,
vilken också hade många medarbetare i
utlandet.
FAUD tog verksam del i arbetarnas alla
stora strider i de stora industriområdena och
andra delar av Tyskland och många av dess
anhängare måste sätta till livet i kampen mot
den växande militära reaktionen. Isynnerhet
var detta förhållandet i Thäringen och
Ruhrområdet. Särskilt förtjänstfullt hade rörelsen
skapat ett förlag i Berlin från vilket utkom
inte bara hundratusenden broschyrer utan
också alla de bästa och största verken av
Krapotkin, Bakunin, Nettlau och andra den frihetliga
socialismens skriftställare.
Fritz Kater som icke längre var någon
yngling har tagit en verksam del i alla dessa
offerkrävande strider. Han bereste landet i alla
riktningar och verkade som organisationens
talare och organisatör, Kater var en populär
talare och en praktisk organisationsmänniska.
Han var en man med öppet vizir i sitt
umgänge såväl med vänner som fiender, en man
som mycket väl kände sin begränsning, aldrig
bländades av personlig äregirighet och alltid
var redo att erkänna andras förtjänster.
I trettiotré år var Kater ordförande för”den
syndikalistiska organisationens arbetsutskott i
Tyskland, 1930, då han redan var en man på
70 år, lade han frivilligt ned sitt ämbete för
att, som han sade, göra plats för yngre krafter.
I rörelsen har han likväl medarbetat även
senare tills det bruna barbariets seger
omöjliggjorde all verksamhet.
Med Fritz Kater har en av den frihetliga
rörelsens ärligåste kämpar gått bort, en
helgjuten människa som lidit myeket i sitt liv
men som alltid förblivit trogen mot sig själv
och den sak för vilken han verkat och kämpat
ett helt liv. Så gå de alla bort, den ene efter
den andre. De döda rida fort i våra dar.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
