Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Stockholmslif (februari 1839 - april 1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godhet, i förening med en mycket lättrörd och varm känsla
samt ett ganska godt förstånd. Hon var uppfödd i allvarsamma
grundsatser af fromma och gudfruktiga föräldrar, och
hon hade bevarat sin barndoms lära med bergfast trohet.
Hon var en from kristen och bedömde alla menskliga
förhållanden efter den kristna sedelärans mått. Jag behöfver
då icke tillägga, att hon var enkel och flärdfri i tänkesätt
och seder, allvarlig och redbar i alla lifvets angelägenheter.
Det kunde väl så förefalla, som skulle hennes ömsinta godhet
hafva gjort henne för mycket mjuk och vek, och känslans
värma kunde kanske göra henne lättrogen och blottstäld för
att blifva bedragen af menniskor med fagert tal, men så snart
frågan gälde förhållanden af större vigt och handlade om rätt
och orätt, lät hon ej dåra sig af fraser. Der var i synnerhet
en sida af den sedliga karakteren, som hon hade tillegnat sig
i hög grad, nemligen den uppoffrande kärleken och den anspråkslösa
ödmjukheten.
Jag kan säga detta på grund af noggrann, personlig kännedom,
inhemtad under mer än tjugu års fortsatt bekantskap. Jag
tillbragte blott ett par år i hennes hus, men jag hade lyckan
att under den tiden vinna hennes förtroende, och den
personliga förbindelsen blef fortfarande äfven sedermera. Jag
lärde känna hennes lefnadsöden, icke genom berättelse af henne
sjelf, ty dessa öden voro af en alltför grannlaga beskaffenhet,
för att hon skulle gjort dem till föremål för samtal, men jag
hörde dem beskrifvas af andra, som kände ställningar och
förhållanden. Hon hade, såsom man säger, »gått igenom mycket»,
just sådant, som för ett ända till ytterlighet finkänsligt,
varmhjertadt sinnelag, som hennes var, måste varit i yttersta grad
känbart, sönderslitande grymt. Men hon hade bestått karakterens
prof på ett förträffligt sätt. Derföre hade hon i kraft
af det goda samvetets vittnesbörd bevarat själens lugn och
frid, så att hon kunde vara glad och sprida glädje omkring
sig, oaktadt hon hade erfarit mycket af lifvets bittraste sorg.
Bekantskapen mellan fru Lorich och mig utbildade sig
ganska snart på ett sådant sätt, att jag kom i ett mycket
närmare förhållande till hela familjen, än som nödvändigt följde
af min ställning såsom lärare för barnen. Och jag skattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
