Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TISBE.
•237
stycket ocli ledt dess uppförande. I "Arboga Känning"
berättas, att i Arboga brukade ofta skådespel uppföras å
stora rikssalen, och har väl "Tisbe" der blifvit spelad ,3).
Förmodan, att Asteropherus skrifvit denna komedi, vinner
ytterligare bekräftelse af följande anteckning i ett af Ascanæi
samlingsband: "Commedia Dn. Magni Olani, Rect. Scholæ
Arbogensis 1609, ageraät. shreffuenhvilken anteckning
utan tvifvel syftar på detta stycke u).
Våra inhemska källor omtala icke att någon utländsk
skådespelartrupp vid denna tid besökt Sverige. Väl hafva
redan 1585 "de Engelske" gifvit föreställningar i
Helsingör ls), men det är ovisst om dessa varit skådespelare
eller eqvilibrister; i hvilketdera fallet, vet man dock icke,
att de sträckt sin färd till vårt land. Den nya rigtning,
som "Tisbe" angifver, har väl derföre knappast genom
skådespelare hit inkommit, utan hafva väl i utlandet studerande
svenskar med den gjort bekantskap och så fört den hit.
Så till vida synes det tala för Asteropheri författareskap,
som äfven han gjort utländska resor och derjemte varit
en man af snille och ined ovanlig bildning. Men
ifrågasättas kan dock, om ej Asteropherus snarare varit
öfversättare eller bearbetare, än författare till detta stycke.
Utgifvaren Hr Eichhorn anför flera skäl för Asteropheri
författarskap; några af dem synas oss dock vara mindre
öfvertygande. Att i handskriften icke finnes nämndt, att
komedien är öfversatt från annat språk, bevisar så mycket
mindre som ej ens författarenamnet finnes utsatt; likaså
kan man icke sluta till styckets originalitet af de deri
förekommande svenska uttryck och scener, ty sådana
inlades alltid vid bearbetningar. Den naiva behandlingen
af tid och rum, som på några ställen anträffas, bevisar
heller ingenting, ty den finnes uti tyska dramer långt in|i
18:de århundradet16). Å andra sidan, vi medgifva det
") Eichhorn, s. o. a. X. — ") Klemming, Sv. D. L. s. 13
— 15) Overskou, s. o. s. 66. — ,6) Jfr Devrient s. o. I. s. 195."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
