Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’152
ömse sidor, sade Jane. Jag hoppas och tror, att de
komma att bli lyckliga. Jag vill tro, att hans
samtycke till att gifta sig med henne är ett bevis på att
hon kommit på bättre tankar. Deras ömsesidiga
tillgivenhet kommer att göra dem stadgade, och jag
hoppas, att de skola slå sig ner i lugn och ro och
framleva sina dagar på ett så förståndigt sätt, att
deras felsteg med tiden blir glömt.
— Deras uppförande har varit sådant, svarade
Elisabet, att varken du eller jag eller någon annan
någonsin kan glömma det. Det tjänar ingenting till
att tala därom.
Flickorna kommo nu att tänka på att deras mor
förmodligen var fullständigt okunnig om vad som
hade hänt. De gingo därför in i biblioteket och
frågade sin far, om han inte önskade, att de skulle
omtala det för henne. Han höll på och skrev, och
utan att lyfta på huvudet, svarade han helt lugnt:
— Gör som ni behagar.
— Få vi ta med oss morbrors brev och läsa upp
det for henne?
— Ta vad ni vill och ge er av!
Elisabet tog brevet från hans skrivbord, och de
gingo tillsammans upp till modern. Mary och Kitty
voro båda hos mrs Bennet, ett meddelande skulle
därför bli tillräckligt för alla. Efter att med få ord
ha berett dem på goda nyheter läste Jane upp brevet.
Mrs Bennet kunde knappast behärska sig. Så snart
hon fått höra, att mr Gardiner hoppades, att Lydia
snart skulle bli gift, gav hon fritt lopp åt sin glädje,
och varje ny mening gjorde den ännu mer över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
